Försörjning och välbefinnande i vågskålen- hur försvagas studentens ställning av regeringens budgetförslag?

De planerade nedskärningarna kommer att slå till mycket illa i studenterna. Studenternas stöd är låga jämfört med övriga socialskyddet och hälften av stödet är redan nu lån. Genom att lyfta fullt lån når studentens stöd just och just fattigdomsgränsen- dvs. det räcker till för nödvändiga levnadskostnader.  

Regeringen kommer att skära ned bostadsbidraget. Över 40 % av mottagarna är studerande. Nedskärningen skulle sänka en ensamboende helsingforsisk students månatliga bostadsbidrag med 70 euro. Dessutom kommer både bostadsbidragets och studiestödens index att frysas.

Sammanfattat betyder indexnedskärningarna följande; när levnadskostnaderna stiger borde stöden stiga i samma förhållande. När indexen fryses höjs inte stöden även om priserna stiger. Med samma peng får man mindre detta år än vad man fick förra året. Då inflationen är hög har till exempel priset på mat stigit med 7 % jämfört med föregående år. Nästa år skulle studiestödet ha stigit med 15 euro för att täcka prisstegringen. Den här höjningen vill Orpos regering inte göra.

Var finns tacksamheten, är inte studiestödet rekordstort?

Orpos regering har svarat på sina nedskärningar genom att höja studielånets statsborgen med 200 euro. I fortsättningen skulle studenten alltså ha möjlighet att lyfta 850 euro i stället för 650 euro mot varje studiestödsmånad. YLE:s rubrik 28.9.2023, ”studiestödet är snart större än någonsin”. Eftersom studielånet officiellt räknas som en del av studiestödet stämmer detta.

Studielånet är ändå lån precis som övrig kredit. Den växer i ränta, för tillfället i medeltal från tre till fyra procent. Och lånet med räntor måste betalas tillbaka. Det är groteskt att påstå att studiestödet är rekordhögt vädjandes till låneborgen.

Studenterna är den enda människogruppen i Finland som förväntas och uppmuntras att ta lån för att täcka sin grundförsörjning. Det låneviktade studiestödet motiveras med studenternas högre framtida inkomster. Inkomsterna som statistiken förutspår matar ändå ingen idag.  

Enligt studielånsräknaren skulle man måsta betala av ett studielån på tiotusen euro med nuvarande räntor 100–200 euro i månaden under ett årtionde. Det här inverkar ofrånkomligen på en nyutexaminerad ung vuxens ekonomiska möjligheter. I alla branscher är de första jobben inte fasta och högavlönade.

Studielånskompensationen är högst 6200 euro vare sig studielånet är 18 000 eller 30 000 euro. Att få kompensationen kräver ändå att bli utexaminerad inom målsatt tid. Enligt Eurostudent (2020) undersökningen fördröjs studierna klart tydligt av hälsomässiga orsaker och därefter av försörjningssvårigheter.  

Borde man jobba om pengarna inte räcker?

Studenterna jobbar redan. Enligt Eurostudentundersökningen (2020) jobbar 60 % av universitetsstuderandena vid sidan av studierna under terminen. I medeltal jobbas det 14 timmar i veckan.

I Undervisnings- och kulturministeriets artikel (2023) framgår att jämfört med år 2019 använde studenterna år 2022 ännu mer tid till arbete och mindre tid för studier. Enligt AUS, HUS och Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiös enkätundersökning (2018) berättade 70 procent att arbetet fördröjer studierna. Det kan vara svårt att bli utexaminerad inom målsatt tid om man måste balansera tidsanvändningen mellan studier och arbete.

Ju fler studenter arbetar desto mindre tid och energi blir det över för studier som oftast planerats att bedrivas på heltid. På en del områden försvårar närvarokraven arbetandet, andra studenters hälsoutmaningar begränsar förenandet av arbete och studier.  

Det är belastande att kombinera studier och arbete. I teknikens akademikers studieenkät 2022   meddelade 48 procent av respondenterna att de hela tiden eller kontinuerligt är bekymrade över sitt orkande. Tanken är väl att studenterna blir arbetsföra skattebetalare som stödpelare för vårt samhälle. Med den här takten kan en nyutexaminerads arbetsförmåga vara i vågskålen.

Vad har mentala hälsan med detta att göra?

I demonstrationerna som pågår nu öppnar sig årtiondenas försvagningar i studiestödet och coronaviruspandemins ökning av studenternas mentala hälsoproblem. De senaste besluten som fattades i budgetmanglingen var toppen på berget.

Enligt Nyyti ry som befrämjar studenternas psykiska hälsa berättar över hälften av högskolestudenterna att försörjningssvårigheterna och ekonomiska bekymren orsakar dem ofta eller ganska ofta bekymmer och stress. Stress om försörjningen är en betydande riskfaktor för studentens mentala hälsa.

Enligt Nyyti är en osäker försörjning direkt sammankopplat med svagare studieframgång, fysiskt välbefinnande och social funktionsförmåga. Å andra sidan utsätter mentala hälsoproblem för ekonomiska svårigheter.  

Studenternas mentala hälsokris och försörjningssvårigheter kan inte särskiljas från varandra.  

Studenterna mår allt sämre och mentala störningar har ökat ungas långa sjukfrånvaro explosionsartat under de senaste tio åren. Förhållandet mellan studenternas försörjning och mentala hälsa vill man inte erkänna i politiken även om statistiken visar ett tydligt samband. Kanske demonstrationerna skulle få fram budskapet?

Tiina Pajukari

Påverkanssakkunnig: socialpolitik och hållbar utveckling