Tempaus, att tygla gemenskap för påverkansarbete
Studerande har alltid varit i framkant när det gäller att utveckla det finländska samhället. En delad ansvarskänslan för att nationens framtid är i våra egna händer skapar intresse för att göra allt för att föra samhället framåt. Genom påverkansarbetet kan man också fostra sig själv som medborgare och skapar en närmare koppling till det finländska samhället.
Påverkan, samhällsdebatt, spektakel, insamlingsverksamhet – allt detta har studerande alltid gjort i Finland. Aktivt medborgarskap är kärnan i den finländska studentrörelsen. Påverkansarbetet är mångfacetterat, det mesta är kontinuerligt och för många obemärkt. Ibland är det precis tvärtom ...
Tempaus är en uråldrig form av samhällspåverkan bland studerande. Tempaus är en imponerande helhet som är organiserad på nationell nivå eller till förmån för en fråga som i övrigt berör de studerande, och vars genomförande understryker vikten av gemenskap. Hela gemenskapen deltar i en framgångsrik Tempaus och drar med sin imponerande framtoning till sig ett ämne som är viktigt för hela Finlands befolkning.
Tempaus början
Tempaus har faktiskt varit en del av teknologkulturen så länge som teknologkulturen har funnits. Enligt Teknikens Akademiker och Tekniska Högskolans studentkår (THS) anordnades den första Tempaus redan år 1878, bara sex år efter att Teknologföreningen grundades. Då anordnades en festmiddag till förmån för statyfonden som grundades till minne av den nyligen avlidne nationalpoeten J.L.Runeberg.
Historikern Jari Hanski fastställer den första Tempaus till år 1882, då teknologerna till fastlag arrangerade en karneval och en kvällsfest i Studenthuset för att samla in pengar till Teknologföreningens byggfond. Hanski beskriver denna första reklamparad på följande sätt: "Paraden var den största och vackraste som fram till dess hade setts i landet: reklam, karikatyrer av kända personer, clowner, ridande poliser m.m."
I slutet av 1800-talet samlades tillgångar i samma byggfond med flera Tempaus. Arbetet bar frukt när teknologerna år 1903 fick bygga ett eget hus på Andreagatan 29 (nuvarande Lönnrotsgatan). Denna byggnad är idag känd som Vanha Poli.
Den första Tempaus i modern form anordnades 1924 på uppdrag av Jämeräpartanen insinööri till förmån för Finlands OS-lag. Då ville teknologerna för sin del se till att representanter från just den unga nationen, som nyligen blivit självständig, kunde representera Finland vid OS i Paris. I dessa olympiska spel fick Finland totalt 37 medaljer, näst flest efter USA.
I centrum för Tempaus, som arrangerades för exakt hundra år sedan, stod en stor reklamparad, som arrangerades vid fastlag och vars reklamintäkter gav den största delen av intäkterna. Intäkterna från reklamparaden och balen som arrangerades i anslutning till den var hela 400 000 mark.
Självklart räckte det inte med bara en parad för teknologerna när de började ordna kampanjer på riktigt. I Tempaus ingick även Polytekarfilmen, som var en berättelse om hur Tempaus arrangerades. I filmen uppträdde förutom teknologerna även bl.a. Paavo Nurmi. Den fullskaliga filmen i den mycket färska filmindustrin var för stor bit för teknologerna att bita i och filmen medförde stora förluster. Situationen räddades av Suomi-Filmi som köpte rättigheterna till filmen från THS. Polytekarfilmen kan fortfarande ses på internet via materialtjänsten Finna.
Jämeräpartainen insinööri kom med i bilden år 1924 för att se till att Tempaus löpte smidigt. Med sitt Tempauskommando beordrade han alla teknologer att delta i Tempaus. Sedan detta år har Jämeräpartainen insinööri varit officiell arrangör av alla THS:s stora Tempaus. Han har för vana att sammanställa en egen Tempaus-stab som sköter de praktiska arrangemangen så att han själv kan fokusera på den stora bilden.
Jämeräpartainen insinööri är en mytisk karaktär som bevisligen bara har setts en gång i livet. På AUS:s museum för studerandekultur finns en byst av honom som är gjord "enligt ljudspåret". Än idag representerar Jämeräpartainen Insinööri teknologernas delaktighet i AUS:s Tempaus.
Ingen helhet som skapats med Tempaus är lika betydelsefull som Otnäs Teknologbyn. Flera penninginsamlingar anordnades för projektet Teknologbyn. Vid den tiden talades också om en ”kontinuerlig Tempaus”. Tekkaritoiminnan Edistysyhdistys, TTEY, grundades för penninginsamlingen för byn och via föreningen såldes bland annat importerade nylonstrumpor, tobak, apelsiner, ris, kaffe och bilar.
Tempaus år 1949 fångade hela nationens minnen i en fras som andas teknologanda, Otnäs är – Teknologbyn görs. I själva Tempaus ingick en traditionell reklamparad samt två Tempausfester. Dessutom anordnades ett flertal kulturföreställningar. Polyteknikkojen Orkesteri, Polyteknikkojen Kuoro och Retuperän WBK anordnade konserter till förmån för Teknologbyn.
Det gjordes ett enormt arbete för att bygga Teknologbyn, där hela gemenskapen ställde upp. Arbetet genomfördes under ett flertal studerandegenerationer och många, många år. Resultatet av arbetet har blivit ett mycket unikt kulturobjekt, eftersom Teknologbyn än idag är det enda hela bostadsområdet som de studerande själva har byggt.
Vi kan nog också annat
Som konstaterats har insamling av medel och studerandepåverkan naturligtvis inte bara varit något som kännetecknar teknologerna utan hela studentrörelsen i Finland. Teknologerna bara råkade organisera sin egen verksamhet kring termen Tempaus. Även konststuderande, och i synnerhet ekonomerna, har för egen del anordnat jippon som i många avseenden liknar Tempaus.
För att finansiera uppförandet av KY-huset genomfördes olika insamlingsåtgärder under flera år. Redan år 1925 bedrev cirka 30 av KY:s ombud insamlingsverksamhet runt om i Finland. Vid decennieskiftet anordnade KY ett stort lotteri som blev en så stor succé att man redan samma år fattade beslut om att köpa tomten för KY-huset.
Studentkårens ekonomiska situation var emellertid svag på 30-talet och man blev tvungen att med stor förlust sälja tomten till staden. I slutet av decenniet förbättrades den ekonomiska situationen. Köpebrevet för den nya tomten undertecknades 19.5.1939 och byggarbetena påbörjades samma vecka. KY-huset stod färdigt mitt under kriget, år 1942.
År 1968 arrangerade KY utställningen Finnfocus i London. Syftet med detta var att främja den finländska exportindustrin. Ett fartyg fyllt med finländska exportvaror seglade till hamnen i London. Ombord på fartyget arrangerades en flera dagar lång utställning, där dessa finländska produkter presenterades. 150 ekonomer organiserade Finnfocus-utställningen och 150 finländska utställare deltog.
TOKYO har åtminstone ett par gånger anordnat murningsjippon där man tagit ställning till Konstindustriella högskolans placering. På 1970-talet var högskolan på väg att flytta till Böle, men projektet råkade i motvind. Finlands regering funderade till och med på att flytta högskolan till Tammerfors eller Lahtis. Högskolan och TOKYO arrangerade många evenemang för att främja Bölehus-projektet. När det var säkert att flytten till Böle inte skulle bli av anordnade TOKYO 1983 ett symboliskt murningsjippo, där man murade grundstenen till Bölehuset på den tomt som högskolebyggnaden var avsedd att byggas på. Man vann en försvarsseger då Konstindustriella högskolan stannade kvar i Helsingfors och 1986 flyttade till Arabia.
Man agerade på motsvarande sätt när TOKYO i stället för att flytta till Otnäs arbetade för att flytta högskolan till Tölöviken, där studerande och personal år 2011 lade den första grundstenen.
Tempaus-projekt i Aalto
I Aalto-gemenskapen har två Tempaus arrangerats. Den första anordnades år 2009 "Mahtavaa, Ihanaa, Räjähtää – Tempaus för att fira grundandet av Aalto-universitetet". Tanken var att skapa en människokedja från Arabia till Otnäs och över 3 000 personer deltogi denna Tempaus!
2016 anordnade AUS Tempaus för grundläggande utbildning. I Tempaus Grundläggande utbildning, den mest värdefulla skatten begav man sig från Otnäs för att besöka 1 500 grundskolor runt om i Finland och prata om vikten av grundläggande utbildning. Beskyddare för Tempaus var Sauli Niinistö.
I sin nuvarande form är Tempaus i många avseenden likadan som redan för hundra år sedan. Den samlar fortfarande de studerande kring något som är viktigt för dem och gör deras röst hörd i hela Finland. Trots att Tempaus historia sträcker sig långt tillbaka är traditionen fortfarande stark.
Och det finns inget bättre bevis på detta än att Tempaus kommer tillbaka i år. Spår av allas händer – Tempaus lyfter fram finländskt volontärarbete. Att göra tillsammans, gemenskap och solidaritet, det vill säga värderingar som är nästan självklara i Otnäs. Tempaus ger de studerande nationell synlighet via ett positivt budskap som bygger på samarbete.
Känslan av äkta medborgarskap bygger på att man upplever sig vara en del av det finländska samhället. Det är inte möjligt om man samtidigt känner att man inte har möjlighet att påverka samhället. Känsla av att inte tas på allvar. Upplevelsen av att man som studerande är en viktig medborgare för att bygga framtiden är inte en självklarhet. Tempaus är ett utmärkt sätt för varje studerande att få uppleva den här känslan. Att vara en del av en meningsfull och nationellt uppmärksammad helhet.
Under hösten får Otnäsborna återigen visa att de studerande inte är en passiv del av samhället, utan aktiva medborgare som är beredda att organisera sig och ta ansvar för gemensamma angelägenheter. Att visa att vi kan och förmår påverka det finländska samhället. Att visa att vi är det här samhällets framtid.
Under hösten sätter vi på oss arbetshandskarna. Själv ser jag fram emot det.
Vi ses i Tempaus!
Juuso Määttä
Läs mer om årets Tempaus på tempaus.fi och följ Tempaus TG-kanal: t.me/tempaus2024
Källor och mer information:
En lista över teknologernas mest kända Tempaus-projekt:
https://tky.polyteekkarimuseo.fi/fi/teekkareille/teekkarikulttuuri/teekkarius/tempaukset/
Polytekarfilmen 1924:
https://finna.fi/Record/kavi.elonet_elokuva_156792?sid=3280726794&imgid=1
THS 125 års historik:
Polin suojiin me saavumme taas, J. Hanski 1997
KY 100 årshistorik:
Sata vuotta opintojen tiellä, J. Sohlstén-Nederström 2011
TOKYO 50 års historik:
Taideteollisen korkeakoulun opiskelijaliike viisikymmentä vuotta, I. Turpeinen, J. Uoti 2011
Teknologbyns 50 års historik:
Tupsukansan koti, P. Nykänen, I. Kohonen 2002
TTEY 60 års historik:
Toiveet ja todellisuus, P. Nykänen 2008