Varför röstar jag i EU-valet?
9 juni. Datumet som många känner till som Europeiska unionens (EU) parlamentsvaldag! Som förstagångsväljare väntar jag ivrigt på att få ge min röst. Jag har ändå inte alltid varit lika ivrig på att rösta på Europanivå. Orsakerna har bland annat varit bristen på information om hur beslutsfattandet fungerar i EU, avståndet till besluten i Bryssel och deras inverkan på mitt dagliga liv.
Jag är själv en litauisk medborgare som studerar och bor i Finland. Genom det har jag börjat fundera på hur EU påverkat min resa. Fri rörlighet inom EU möjliggjorde min flytt till Finland smidigt utan visum. Jag kan även resa tillbaka hem spontant och flexibelt med endast id-kort. Eftersom jag är EU-medborgare i en finländsk högskola har jag samma möjlighet till avgiftsfri utbildning som mina finska studiekompisar. Det här är ett privilegium som alla internationella studenter inte får njuta av i Finland. Gällande hälsovård och välbefinnande garanterar det europeiska sjukförsäkringskortet (EHIC) åtkomsten till medicinsk nödvändig vård i alla 27 EU-medlemsländer.
Det här är bara några exempel på EU:s inverkan på det dagliga livet. Det finns även många andra delområden som EU fattar beslut om som påverkar unga vuxna och studerande. Varför är det alltså viktigt att rösta den 9 juni? För det första är röstandet ett direkt sätt att påverka Europas riktning under de följande fem åren. År 2019 röstade endast 23,3 % av finländska 20–24-åringarna i EU-valet ( Statistikcentralen 2019). Vi lever aldrig förut skådade och osäkra tider som kräver att det nyvalda europarlamentet fattar betydande beslut om hur vi bland annat löser frågorna gällande klimatförändringen, mänskliga rättigheter, ekonomins obalans och säkerhet- för att nämna några.
I det kommande europarlamentvalet kan vi även ändra på narrativet om vem som hör till förvaltningsorganet. År 2019 var Europarlamentsmedlemmarnas medelålder 49,5 år (Europarlamentet 2019). Valet är en utmärkt möjlighet att stöda unga kandidater som är underrepresenterade i Europas parlament. Så kan vi se till att ungas behov blir hörda!
Besluten på EU-nivå som fattas under de följande fem åren kommer att påverka oss alla i den nära framtiden. Låt oss vara nyfikna och proaktiva i våra egna gemenskaper som studenter och unga och låta om för oss viktiga saker både på nationell och europeisk nivå. Den nionde juni är dagen som vi påverkar Europeiska unionens framtid. Gör din röst hörd och rösta!
Mantė Žygelytė
sturelseviceorsförande
Aalto-universitetets studentkår
Läs mer om EU-valet och om att rösta: vaalit.fi
Read more news
Verksamhetsprinciperna för ekologisk hållbarhet uppdaterades – AUS övergår till växtbaserat
Aalto-universitetets studentkår (AUS) har uppdaterat sina verksamhetsprinciper för ekologisk hållbarhet, som stöder AUS dagliga verksamhet. Det nya dokumentet styr AUS att servera växtbaserad mat och dryck vid sina evenemang. Dessutom minimeras också andelen matsvinn och 30 procent av kostnaden för resor med båt eller flyg kommer att doneras till miljöverksamhet.
AUS befrämjar jämlikhet och likabehandling i sin verksamhet - delegationen godkände den nya likabehandlingsplanen
Aalto-universitetets studentkårs nya likabehandlingsplan godkändes på delegationsmötet 21.11.2024. Likabehandlingsplanen styr AUS mot tillgängligare och mer inkluderande sätt med vilka studenterna kan delta i AUS evenemang och verksamhet.
Goda nyheter till dem som bor tillsammans: Så här kan du få eget bostadsbidrag i Kompisbostad!
Ett solidariskt hyresavtal kan inverka på bostadsbidraget, då endast ett bostadsbidrag beviljas till hushållet. Bostadsbidragets storlek baserar sig på båda invånarnas inkomster. De som bor i kompisbostad har ändå möjlighet att få separata bostadsbidrag om FPA behandlar dem som separata hushåll. Det här föutsätter att personerna som har ett solidariskt hyresavtal gör upp ett ömsesidigt besittningsavtal för bostaden och lämnar in den som bilaga till bostadsbidragsansökan. Besittningsavtalet upprättas av hyresgästerna.