Studentens rättigheter
Universitetet har ansvar för att ge studenterna rätt rådgivning i ärenden som gäller hens studier, och i de flesta ärenden kan studierådgivningen eller planeraren för det egna utbildningsprogrammet ge råd i. I knepigare situationer är en god hjälp utöver studentkårens intressebevakningsansvariga även studieärendechefen för den egna högskolan.
Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier
Studentens rättigheter sammanfattat
I det akademiska samfundet strävar man efter att behandla varandra jämlikt och med respekt. Smidiga studier eftersträvas genom gemensamma spelregler och god förvaltning. Syftet med denna förteckning är att ge en uppfattning om studentens viktigaste rättigheter vid Aalto-universitetet. Guidens förteckning över rättigheter är inte heltäckande, men utgör en grund för övervakningen av rättsskyddet inom ramen för studierna och det övriga studielivet. Till exempel räknar guiden inte upp de medborgerliga fri- och rättigheter som även studenterna omfattas av. Förteckningen är baserad på de vanligaste frågor som studentkåren får. Under varje punkt anges även den bestämmelse som rättigheten ifråga grundar sig på.
Kom ihåg att uppträda lugnt även om du upplever att dina rättigheter kränkts. Många problem kan lösas genom att diskutera och fråga Det lönar sig alltid att försöka lösa problemet så nära den ursprungliga platsen och tidpunkten som möjligt. Hand i hand med dessa rättigheter går även studentens skyldigheter. Alla aaltoiter har förbundit sig att handla enligt Aaltos anvisningar "Uppförandekod – principer för ansvarsfullt uppförande i universitetsmiljön", dvs. till exempel att handla etiskt i sina studier, bära ansvar för trygghet och trivsel i studierna och respektera universitetets utrymmen. Dessutom förpliktigas alla studenter och hela personalen av Aaltos Code of Conduct.
"I sin verksamhet i universitetsmiljön och då de företräder universitetet förbinder sig aaltoiterna till följande:
- ärlighet och integritet
- respekt för andra oberoende av deras bakgrund
- öppen diskussion och fritt utbyte av tankar
- ömsesidigt förtroende
- en aktiv inställning till andras trygghet och välbefinnande
- att respektera enskild, gemensam och universitetets egendom
- att ta hänsyn till vad de olika utrymmena är avsedda att användas till
- att reagera mot förseelser i enlighet med sin ställning och sina uppgifter"
I problemsituationer kan du alltid kontakta din studentförening eller studentkåren. Studentkårens sakkunniga arbetar som rådgivare för både organisationernas studieansvariga och andra studerande. De kan också agera som stödpersoner i rättsskyddsärenden och utreda frågor som studenterna upplever att de inte kan utreda i egenskap av privatpersoner. Studentkåren har också två trakasseriombud.
Rätten till smidiga studier
Du har rätt till smidiga studier. Enligt universitetslagen har du rätt att studera så att du kan avlägga examen inom den målsatta tid som lagen föreskriver. Universitetet ska ordna undervisningen och studiehandledningen så att det är möjligt att hålla de målsatta tidsgränserna. Studierna ska alltså vara smidiga både till arrangemanget och innehållet, och inga hinder för framskridandet får uppstå. Du kan ansöka om tilläggstid för att avlägga examen om den målsatta tiden överskrids.
Undervisningen ska ordnas planmässigt enligt godkända undervisningsplaner. Av planerna ska bland annat kursens tidsmässiga förläggning, omfattning, kunskapsmål och undervisningsmetoder framgå. Man får inte väsentligt avvika från planerna utan tillstånd. På så sätt garanteras att du realistiskt kan bedöma belastningen, tidpunkten och meningsfullheten med tanke på dina egna mål när du gör upp din individuella studieplan.
Du har också rätt att ansöka om validering (på finska AHOT), dvs. tillgodoräknande eller ersättande av studier. Du kan ansöka om validering både av studier som avlagts på annat håll och kompetens som förvärvats på annat sätt. Validering grundas alltid på en bedömning av huruvida målen för examen, utbildningsprogrammet eller kursen uppfylls. Du har rätt att yrka på rättelse av valideringsbeslutet hos examensnämnden.
En höst upptäcktes att en kurs ämnad att avläggas under det femte studieåret på grund av nya arrangemang endast rymde en del av dem för vilka kursen är obligatorisk. Dessutom meddelades mitt under kursen att obligatoriska uppgifter som påverkar vitsordet ska inlämnas utöver den tentamen som tillkännagetts. Förfarandet var inte tillbörligt.
Universitetslagen 40 § och 44 §, Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier 16 § och 36 §, Aalto-universitetets allmänna anvisningar för tillgodoräknande av studier
Rätten till handledning
Du har rätt att få handledning för att planera och genomföra dina studier. God handledning hjälper dig att förtydliga dina egna mål och navigera havet av olika möjligheter. Du har rättighet och skyldighet att upprätta en individuell studieplan och att få handledning när du gör upp den. Högskolan godkänner de individuella studieplanerna, som används för ordnandet av studierna. Det är alltså viktigt både för dig och för universitetet att planen är uppdaterad. Handledningen vid upprättandet av den individuella studieplanen ska vara tillbörlig och kan inte enbart grundas på till exempel kamratstöd från andra studerande.
Tillbörlig handledning ska också ges för lärdomsprov.
Handledaren för en magisterstuderandes lärdomsprov meddelade överraskande om ett uppdrag som gästforskare i Indien under sex månader, vilket i praktiken gjorde handledningen omöjlig. Studeranden måste anvisas en annan handledare för att kunna få tillbörlig handledning och avlägga sin examen inom utsatt tid.
Universitetslagen 40 §, Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier 17 § och 18 §.
Rätten att få resultat i tid och respons på lärandet
Du har rätt att få resultatet av en tentamen eller en annan studieprestation inom fyra veckor. Samtidigt har du rätt att veta hur och när du kan granska bedömningsgrunderna och hur de tillämpats på din prestation. Detta kan innebära till exempel en allmän responstillställning eller en möjlighet att diskutera med bedömaren. På grund av detta ska studieprestationerna bevaras i sex månader. I regel är resultaten av studieprestationerna offentliga. Lärdomsprov är alltid offentliga. Bedömningen ska grunda sig på angivna kunskapsmål och bedömningsgrunder, dvs. bedömaren ska alltid kunna motivera det vitsord som getts.
Studieprestationen ska också registreras utan dröjsmål, direkt i samband med att resultaten publiceras.
Om du är missnöjd med bedömningen har du rätt att överklaga, dvs. yrka på rättelse av vitsordet för kursen eller lärdomsprovet. Ansökan ska inlämnas inom 14 dagar till den ansvariga läraren. Om du är missnöjd även efter svaret kan du begära rättelse hos universitetets examensnämnd.
En förbryllad studerande trodde sig ha avlagt en kurs med ett bättre vitsord än den tvåa som dök upp i registret. Läraren meddelade i två meningar per e-post att så är fallet, och att det är onödigt att diskutera. Studenten har rätt att begära rättelse på basis av lärarens svar, och examensnämnden avgör utgående från de uppgifter som studenten och läraren uppgett om prestationen bedömts på rätt sätt.
Universitetslagen 27 §, Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier 30–37 §.
Rätten att studera, delta och sköta ärenden på olika språk
Du har rätt att avlägga dina studier på de språk som fastställts på förhand. Aalto-universitetets examensspråk är finska, svenska och engelska på de tekniska och konstindustriella utbildningsområdena samt finska och engelska på det ekonomiska utbildningsområdet. Studieprestationerna ges i regel på undervisningsspråket. När undervisningsspråket på de tekniska och konstindustriella utbildningsområdena är finska eller svenska har studenten rätt att enligt eget val använda finska eller svenska i sina studieprestationer. I sådana fall ska man i samband med tentamensanmälan be om att få kursfrågorna på det andra inhemska språket. Kursens undervisningsspråk ska uppges i undervisningsplanen. På kandidatnivå sker undervisningen i huvudsak på finska eller svenska och på magistersnivå till största delen på engelska.
Engelska kan fastställas som examensspråk för ett utbildningsprogram, varvid undervisningen och handledningen är tillgänglig på engelska och studieprestationerna kan ges på engelska. Högskolorna ska se till att det även på magistersnivå erbjuds en möjlighet att avlägga examen på finska (eller svenska).
Aaltos officiella förvaltningsspråk är enligt universitetslagen finska. Aaltos arbetsspråk är finska, svenska och engelska. Utgångspunkten är att alla flexibelt ska kunna delta i universitetets verksamhet. Till exempel får man i egenskap av förvaltningens studentrepresentant även använda engelska. En studerande har rätt att ta upp ett eget ärende på alla dessa språk, dvs. till exempel ansöka om tilläggstid på finska, svenska eller engelska.
En anställd förhöll sig motsträvigt när en studerande med engelska som studiespråk frågade hur det skulle vara att fungera som förvaltningens studentrepresentant, och lät förstå att allt material är på finska. Studenten klarade sig ändå utmärkt som medlem eftersom arbetsspråket byttes ut när en engelskspråkig kom med.
Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier 3 §, , Språkliga principer vid Aalto-universitetet
Rätten till ett universitet fritt från diskriminering och trakasserier
Du har rätt att studera utan att utsättas för trakasserier och diskriminering. Enligt Finlands grundlag: "Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person". Universitetet ska erbjuda en trygg studiemiljö. Universiteten har dessutom en lagstadgad skyldighet att utreda jämställdheten mellan kvinnor och män i sin verksamhet och att agera för att främja jämställdheten.
Utöver att förhindra diskriminering ansvarar läroanstalten för att likabehandling uppnås, och du har rätt till skäliga specialarrangemang om du har ett funktionshinder eller någon nackdel som utgör ett hinder studierna.
Trakasserier kan ta sig uttryck till exempel som mobbning, sexuella trakasserier eller förhindrande av framsteg i studierna. Medlemmarna i Aalto-universitetssamfundet har förbundit sig att handla med respekt för andra. Om någon upplever diskriminering eller trakasserier har universitetet en tydlig handlingsmodell för att utreda ärendet. Var och en har rätt att bli hörd på ett sätt som respekterar den känsliga situationen. Studentkåren har också två trakasseriombud som man kan vända sig till i små och stora ärenden.
Föreläsaren kommenterade nedlåtande det förmodade arbetssättet och arbetsmoralen i ett visst land. När det framkom att studerande från landet ifråga deltog i kursen tog föreläsaren sikte på dem och började fråga studenterna om de varit med om skattefusk. Flera liknanade fall förekom under kursen. Studenterna upplevde beteendet mycket negativt. Föreläsarens uppträdande var klart osakligt.
Grundlagen 6 §, Universitetslagen 41a §, diskrimineringslagen 6 §, jämställdhetslagen 5-7 §, 8 b §, 10 a §, 11-12 §, strafflagen 11 §, Uppförandekod – principer för ansvarsfullt uppförande i universitetsmiljön, Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier 24 §.
Rätten till sjukledighet
Du har rätt att vara sjuk. Efter att ha tagit emot en studieplats kan en studerande som på grund av en sjukdom inte kan inleda studierna anmäla sig frånvarande under det första läsåret. Med en sjukdom som grund kan du ansöka om tilläggstid för att slutföra studierna. När studierätten förlängs och tilläggstid beviljas ska universitetet beakta studentens livssituation som kan ha påverkats av sjukdomen.
Personer som omfattas av den finländska sjukdagpenningen:
När du är sjuk har du möjlighet att ansöka om sjukdagpenning och allmänt bostadsbidrag. En kortvarig sjukdom eller eventuellt försämrade studieprestationer på grund av detta förhindrar inte utbetalningen av studiestödet. Särskilt under en längre tids sjukdom behöver du ändå inte omfattas av studiestödet, utan kan från fall till fall ansöka om sjukledighet och sjukdagpenning. När du omfattas av sjukdagpenningen och inte tar emot studiestöd sparar du studiestödsmånader. Du måste separat ansöka om allmänt bostadsbidrag för sjukdomstiden. Det är i viss mån möjligt för en student som återhämtar sig från en sjukdom att studera med sjukdagpenning. I sådana fall är det möjligt att avlägga högst 12 sp per termin eller 24 sp per läsår.
En student insjuknar i långvarig depression och är sjuk i mer än två månader. Det lönar sig för studenten att ansöka om sjukdagpenning eftersom det är ett bättre alternativ för att trygga utkomsten. Sjukdagpenningen är inte förknippad med några studiekrav, och eftersom studiestödet avbryts vid övergången till sjukdagpenning förbrukas inga stödmånader i onödan.
Fpa, sjukförsäkringslagen 1-10 §, lagen om studiestöd 6 §, universitetslagen 39 § och 42 §
Rätten till hälsovård
Du har rätt till hälsovård. I regel ansvarar Studenternas hälsovårdsstiftelse för grundexamensstuderandenas hälsovård. Alla som betalat studentkårens medlemsavgift kan använda SHVS tjänster
Finländska medborgare
Du har rätt att vid behov använda den kommunala hälsovården utöver de tjänster som SHVS erbjuder. Du kan använda hälsovårdstjänsterna i din studiekommun även om den inte är din hemkommun. Vårdgarantin förpliktar både SHVS och den kommunala hälsovården. Studenter betalar samma serviceavgifter för kommunala tjänster som övriga kunder.
Medborgare i EU/ETA-länder och i Schweiz
Du har rätt att använda samma kommunala hälsovårdstjänster som finländska medborgare om du har ett europeiskt sjukförsäkringskort. Du kan skaffa kortet hos hemlandets myndigheter innan ankomsten till Finland.
Andra länders medborgare
Du har rätt att ansöka om rätt till hemkommun i Finland om du har en grund för att bo här i mer än två år. Då har du rätt att använda kommunala hälsovårdstjänster.
För att få uppehållstillstånd behöver alla som kommer till Finland en sjukförsäkring som gäller under hela vistelsen.
En studerande insjuknar i mononukleos under sommaren och behöver behandling. SHVS är stängt över sommaren. Studenten ska i första hand söka sig till hälsostationen i sitt eget bostadsområde eller i akuta fall till den närmaste jourhavande hälsostationen.
Grundlagen 19 §, hälso- och sjukvårdslagen 17 § och 48 §.
Rätten till en trygg och sund miljö
Du har rätt att studera och leva i en miljö som är trygg och inte orsakar men för hälsan. Byggnadens ägare ansvarar för underhåll och reparationer samt för att utreda orsakerna till skador. Studerande som upptäcker hälsofarliga problem med inomhusluften i universitetets lokaler rekommenderas kontakta SHVS hälsovårdare som vid behov hänvisar vidare till en läkare. Problem med inomhusluften vid Aalto-universitetet ska rapporteras till adressen [email protected], som når arbetarskyddschefen, fastighetens ägare och områdets arbetarskyddsfullmäktige. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten kan ålägga den som orsakat problemen med inomhusluften att vidta åtgärder.
Om du har ett läkarintyg från SHVS gällande problem med anknytning till inomhusluften i universitetets lokaler kan du ansöka om rätt till specialarrangemang i enlighet med universitetets tillgänglighetsanvisningar.
Studerandehälsovården dvs. SHVS har som uppgift att följa upp studiemiljöns sundhet och trygghet samt välbefinnandet bland studerandena. Detta innebär även uppföljning av till exempel ergonomi, bullernivåer och andra faktorer med anknytning till välbefinnandet.
En studerande upplever symptom som uppträder vid arbete i en viss studielokal. Studenten misstänker att inomhusluften är orsaken. Studenten rekommenderas besöka en hälsovårdare och enligt behov undersökas av en läkare, samt anmäla ärendet på adressen [email protected].
Grundlagen 6 §, diskrimineringslagen 6 §, hälso- och sjukvårdslagen 17 §, hälsoskyddslagen.
Rätten till försörjning
Finländska medborgare:
Du har rätt till en oundgänglig utkomst. Studentens huvudsakliga inkomstkälla vid sidan av avlönat arbete är studiestödet, som består av tre delar: studiepenningen, bostadstillägget och det statsgaranterade studielånet.
På vissa villkor har du även rätt till andra sociala förmåner, såsom moderskaps-, faderskaps och föräldradagpenning, utkomststöd, allmänt bostadsbidrag, sjukdagpenning och naturligtvis fri inkomst. Dessutom kan arbetslöshetsförmån på vissa villkor beviljas för studier. Livssituationer förändras och olika förmåner lämpar sig för olika livssituationer. Studerande med familj är berättigade till Fpa:s föräldraförmåner om villkoren uppfylls. Utkomststödet är en form av utkomst som beviljas i sista hand, dvs. all annan inkomst har företräde. En studerande har liksom andra grupper rätt till utkomststöd om villkoren uppfylls, men till exempel det studielån som ingår i studiestödet räknas som inkomst för de studerande som fått statlig lånegaranti även om inget lån skulle ha lyfts. Utkomststödets grunddel kan sänkas för studerande.
Ovanstående är skrivet med antantagandet att man är finsk medborgare eller utlänning som har permanent uppehållstillstånd i Finland (gäller inte studier). Mer information om Finlands socialskyddsystem hittas här: infopankki.fi
En studerande har ingen egendom och har förbrukat alla sina studiestödsmånader. Studeranden har möjlighet att få utkomststöd om hon eller han inte kan försörja sig på något annat sätt.