Archive for the ‘Opiskelijapolitiikka’ Category

AUS nya riktlinjer

fredag, oktober 26th, 2018

Förra veckan godkände delegationen studentkårens nya policydokument, som styr all intressebevakning som AUS bedriver. I samband med reformen slog vi ihop nio befintliga policydokument till en enda helhet och uppdaterade samtidigt riktlinjerna så att de motsvarar dagens utmaningar. Det var ett stort arbete och styrelsen sammanträdde i 20 timmar för att få ett förslag till stånd.

Målen har inte uppstått i ett enda huvud utan vi har hört många olika aktörer i samband med reformen. Förutom delegationen, styrelsen och de sakkunniga har också bland annat AUS utskott, ordförandenas råd, campussektionen och alumnerna i den utbildningspolitiska sektorn sagt sitt. Också medlemmarna hördes med en enkät som kunde besvaras under sommaren. Bara från delegationsmedlemmarna fick vi 172 ändringsförslag. Pitcharna var utmärkta och många av dem antogs i det slutliga policydokumentet.

De påverkansmål som är helt nya gäller bland annat informationssamhället, konstpolitiken och likabehandlingen. Enligt sitt policydokument förespråkar AUS till exempel en statushöjning för sakkunniga inom konstens område, tydliga förfaranden för att ingripa i trakasserier inom Aaltogemenskapen och öppen programvara.

Vi har ändå inte ändrat precis allt. Till exempel har vi bevarat ett tema som AUS arbetat för redan länge, nämligen den avgiftsfria utbildningen. Bara en tillgänglig och jämlik högskoleutbildning gör det möjligt att hitta samhällets spjutspetsar oavsett socioekonomisk bakgrund. De stora riktlinjerna i fråga om studenternas försörjning ändras inte heller. AUS förespråkar fortfarande att studenternas försörjning byggs upp så att det är möjligt att samla meningsfull arbetserfarenhet i sin bransch vid sidan av studierna men så att stödnivån räcker till också utan förvärvsinkomster. I en perfekt värld skulle alla invånares försörjning kunna garanteras med en basinkomst.

Policydokumentet är naturligtvis inget trollspö som förändrar världen i ett slag. Nu börjar det riktiga arbetet med att påverka Aalto, Esbo och resten av samhället så att målen uppnås.

Här kan du läsa det splitternya policydokumentet.

Tapio Hautamäki
Styrelsens vice ordförande

Framtidens studenter lever på basinkomst

onsdag, juli 18th, 2018

Om vi vill att studentkåren genuint ska påverka måste den vara närvarande där samhällsdebatten förs. Finlandsarenan i Björneborg är en sådan plats, för där sammanstrålar finländska beslutsfattare, medier och politikintresserade under en hel vecka. AUS styrelse och två anställda finns på plats.

I en partiövergripande diskussion om framtidens sociala trygghet gjorde vi en djupdykning i problemen med socialskyddssystemet. Alla parter anser att systemet är fragmenterat och bör reformeras. De flesta parter ansåg att individualisering är ett bra mål. Studenternas ställning i eventuella reformer fick dessvärre inte särskilt mycket uppmärksamhet. Studenter nämndes bara en gång när FSD:s Matias Mäkynen tog upp problemen med bostadsstöd, särskilt bland studenterna.

Frågan är ändå ytterst viktig.

Studenterna skulle dra nytta av att arbeta i sin egen bransch vid sidan av studierna, grunda uppstartsföretag och skaffa samhällskompetens genom frivilligarbete. För närvarande räcker inte studiepenningen till för studierna, men samtidigt är det svårt att jobba med de låga inkomstgränserna. Bostadsbidraget beror i sin tur på partnerns (eller i värsta fall på rumskamratens som tolkats som sambo) inkomster, vilket i praktiken ger upphov till en försörjningsskyldighet som inte överensstämmer med 2010-talets värderingar. Ekvationen är svår.

Det finländska högskolesystemet erkänner inte heller deltidsstudier. Av högskolestudenterna betraktar sig 86 procent som studenter på heltid medan 14 procent ser sig som deltidsstuderande. Det är inte fråga om jobb i butikskassan. Av studenterna uppger 53 procent att deras förvärvsarbete är nära eller rätt nära förknippat med innehållet i deras studieprogram.

En lösning på de ovannämnda problemen är en stegvis övergång till ett system med basinkomst.

AUS förespråkar en basinkomst utan motprestation, som också inkluderar behovsprövade delar. Även om den genomförs på ett kostnadsneutralt sätt minskar basinkomsten byråkratin och bevarar den sociala trygghetens grundläggande betydelse som skyddsnät. Som ett första steg mot basinkomstmodellen bör den sociala tryggheten individualiseras: bostadsbidraget, utkomststödet och arbetsmarknadsstödet ska vara individanknutna och oberoende av partnerns inkomster.

Det är dags för följande regering att se över utkomstsystemet och samtidigt ta hänsyn till studenternas perspektiv. Det gäller inte enbart hur många euro som hamnar i vems ficka. Det gäller Finlands förmåga att också i framtiden fostra ekonomiska motorer som kan förändra världen. För att det här ska lyckas måste studenterna må bra.

Använd Studentsimulatorn så får du uppleva studenternas försörjningsutmaningar.

Lauri Seppäläinen
styrelsemedlem

Samhällsförändring från Aalto

måndag, april 23rd, 2018

Heikki Isotalo

I Finland har universiteten tre grundläggande uppgifter: att bedriva högklassig forskning, fostra framtidens experter och påverka det omgivande samhället.

Alla tre uppgifterna hör ihop: studenternas lärande baserar sig på de senaste forskningsresultaten, och det är inte universitetets intressentgruppssamarbete som påverkar samhället mest, utan studenterna som går ut och förändrar världen.

I sin strategi lovar Aalto-universitetet att fostra Game Changers som ändrar spelreglerna och med hjälp av konst, vetenskap och företagande bygger upp ett hållbart samhälle.

Aaltos alumner har en unik möjlighet att förändra samhället. Otnäs är redan nu en grogrund för uppstartsföretag, en mötesplats för olika världsåskådningar och en vagga för försökskulturen. Campuset kunde också fungera som en accelerator för samhällsförändring.

En vägvisare är Sustainability Hub, Aalto-universitetets tvärvetenskapliga centrum för forskning och undervisning kring hållbar utveckling, som tacklar ett brett spektrum av problem allt från klimatförändringen till resursknappheten och den ekonomiska ojämlikheten.

Kanske samhällsförändring i fortsättningen blir ett vanligare perspektiv i alla högskolors arbete med undervisningsplanerna.

På samma sätt som arbetslivet börjar redan vid sidan av studierna kräver inte heller samhällsförändring en avlagd högskoleexamen. Tvärtom. De millennials och post-millennials som just nu studerar vid Aalto kan bidra med ett genuint fräscht perspektiv på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Hur fungerar politiskt deltagande med god tjänstedesign? Hur ser den öppna källkodens framtid ut i Europa? Kan marginalisering förebyggas med mobilappar? Det är inte bara svaren som bör vara fräscha, utan också frågorna som ställs.

Även Aalto-universitetets studentkår tänker följa med sin tid. I år uppdaterar AUS alla sina officiella policydokument.

Det gäller alltså att besluta hur det perfekta Aalto-universitetet, den perfekta huvudstadsregionen och den perfekta världen ser ut ur AUS synvinkel. De frivilliga och medlemskåren involveras genuint i arbetet med policydokumenten, eftersom det bästa sättet att ta fram nya idéer är massbaserat.

De uppdaterade riktlinjerna behövs också eftersom tre nationella val ska förrättas inom drygt ett år.

Spelplanen står klar. Nu är det dags att skriva reglerna.

Heikki Isotalo
AUS chef för påverkan och kommunikation

”Ärade förbundsmöte, bästa studenter.”

fredag, november 17th, 2017

”Ärade förbundsmöte, bästa studenter.”

Så började flera inlägg förra veckans fredag och lördag när Finlands Studentkårers Förbund (FSF) samlades till förbundsmöte i Tammerfors. Det har funnits få starkare förändringskrafter i världen än studenterna. På global skala har de vanligen rest sig till motstånd mot konservativa regimer, men i Finland har det lyckligtvis inte funnits något behov för det. Studenternas roll har varit att försvara framtiden, utbildningen och de ungas ställning i samhället. Studenterna har reformerat den sociala tryggheten, utbildningen och  attityderna i en riktning som beaktar studenterna i samhället.

 

Vid Aalto har studenterna det i regel bra. Servicen finns nära, utbildningen är högklassig och sysselsättningsutsikterna goda. Jag vill inte naivt påstå att universitetet är färdigt – våra studenter är oroande utmattade på en finländsk skala, boendet är dyrt och kurser kan alltid misslyckas – men vi har många orsaker att vara tacksamma. För det kan vi tacka eller förbanna vårt samhälle och studentkåren. Studenterna har stått upp för varandra. Det är det goda med gemenskapen.

 

I Tammerfors tänker AUS fortsätta förändra Finland. På FSF:s förbundsmöte samlas den finländska studentrörelsen för att diskutera i vilken riktning de finländska studenternas utbildning, försörjning och jämlikhet ska utvecklas under de kommande åren. FSF är studenternas nationella intressebevakare och diskuterar direkt med landets regering och riksdag om frågor som rör studenterna.  Man kan och får ha många åsikter om FSF, och man ska alltid övervaka sina intressebevakare. Det gör också AUS. I år vill AUS lyfta upp frågor om generationspolitik, jämlikhet och studenternas försörjning till diskussion. AUS vill att FSF arbetar för en förnuftsbaserad framtid som återspeglar studenterna.

 

Jag tror på en enad studentrörelse. Jag tror också att det är det enda sättet att reagera på en värld där motsättningar har blivit regeln i stället för undantaget och där populism och rädsla styr. Jag tror att det går att se förbi våra meningsskiljaktigheter och hitta en gemensam melodi i frågor som är verkligt viktiga. Var och en av oss formar världen genom sina handlingar och i framtiden formar dagens studenter Finland och världen. Liksom Aalto är inte heller Finland ännu färdigt, men tillsammans kan vi göra vårt samhälle bättre. Det gjorde AUS det här novemberveckoslutet i Tammerfors, och det hoppas jag ni alla gör i er vardag.

 

Från AUS deltog en delegation med 28 personer i FSF:s förbundsmöte för att se till att FSF under det kommande året arbetar för teman som verkligen är viktiga för studenterna. Som inledning på förbundsmötet höll AUS inlägg kring ämnena öppna data, ett öppet diskussionsklimat, ett miljövänligt studentboende, studenternas sjukförsäkring och frivilligarbetets betydelse. I år var spänningen särskilt stor eftersom AUS egen Petteri Heliste kandiderade för uppdraget som förbundsordförande för FSF.

 

Oskar Niemenoja