Aino-lehden tulevaisuutta selvitetään

04.4.2019, heikkiisotalo

Aalto-yliopiston ylioppilaskunnan julkaiseman Aino-lehden nykyinen päätoimittaja lopettaa tehtävissään toukokuun Ainon julkaisun jälkeen. AYY:n hallitus tulee esittämään huomisessa kokouksessaan Aino-lehden tulevaisuudesta päättävälle edustajistolle, että Aino-lehti jää toimitustauolle vuoden loppuun asti. Toimitustauon aikana selvitetään, millainen Aino-lehden tulevaisuus tulee olemaan. Yhteisössä on herännyt jo keskustelua siitä, mitä esitys tarkoittaa.

Aalto-yliopiston ylioppilaskunta on vastuullinen työnantaja. Emme halua joutua tilanteeseen, jossa uuden päätoimittajan rekrytoimisen aikana spekuloidaan lehden olemassaoloa. Kuluneen kuukauden aikana tapahtunutta valmistelua ei ole haluttu tuoda julkiseen keskusteluun, sillä keskustelut Aino-lehden nykyisen henkilöstön kanssa ovat olleet kesken.

Tilanne, jossa päätoimittajan paikkaa ei ole täytetty, tarjoaa mahdollisuuden aidosti selvittää, miten jäsenmaksulla kerätyt jäsenmaksutulot käytetään jäsenten kannalta ihanteellisella tavalla. Selvityksessä selvitetään ainakin: i) jatketaanko nykyisenmuotoista lehteä, ii) toteutetaanko journalistista tehtävää eri formaatissa tai iii) tehdäänkö lehteen kuluvilla resursseilla jotain muuta. Selvitystä asiasta ei ole vielä tehty, joten lopputulosta emme tiedä.

Lopullisen päätöksen julkaisutauosta tekee AYY:n korkein päättävä elin edustajisto. Edustajisto edustaa koko Aalto-yhteisöä, ja on sääntöjemmekin puolesta oikea paikka käsitellä Aino-lehteä koskevia asioita.

Tapio Hautamäki

Hallituksen puheenjohtaja

tapio.hautamaki (ät) ayy.fi, 040 757 9629

Hälsningar från St. Michel!

08.3.2019, hennapalonen

Det nya året har börjat med fart här i St. Michel då föreningarnas nya styrelser tagit emot sina roller och vant sig vid sina nya ansvar. Jag har studerat här i St Michel i ett halvår nu. Under den här tiden har det blivit klart att vår intensiva gemenskap har en stark identitet. Trots vår ringa storlek är vi stolta och oursäktande och uppskattningen av traditioner är på topp i vår gemenskap.

I St. Michel anses relationerna med övriga skolor viktiga och värda att värna om. Jag tror inte att jag är den enda som anser att studier till sin grundnatur att söka nytt och utmana gammalt. Därför upplever jag att studieåren berikas genom att bekanta sig med andra studentföreningar och studieorter och ger en rikare erfarenhet både för en själv och andra.

Vintern närmar sig sitt slut men innan det är dags att sucka av lättnad och rikta blicken mot våren är det ännu dags för eldprovet för de nya aktörernas: Mikkeli Roiad Trip som ordnas lördag 9.3.

Mikkeli Road Trip är ett evenemang med tvåhundra deltagare och en tredjedel av studerandena på campuset deltar på sätt eller annat i genomförandet. En ansvarar för kontrollen, den andra för att leda modiga gäster som utmanar vintern genom vinterstormarna och den tredje för att inkvartera trötta hjältar. Årets tredje största evenemang som ordnas på Finlands minsta universitetscampus bjuder in studenter från hela Finland på besök till St Michel och smaka på en liten del av den lokala studerandekulturen.

St. Michels identitet och anda förtätas i evenemanget. Ett ordpar som är centralt för evenemanget och som blivit en klisché men ändå är meningsfullt är Mikkeli Spirit. Vi kommer inte längre ihåg när evenemanget ordnades för första gången men vi är säkra på att nästan alla önskar att den fortsätter långt in i framtiden.

Den här bloggtexten må fungera som ett litet fönster mot Aaltouniversitetets folk i St Michel. Vi önskar att det här inte är den enda hälsningen från St Michel som ni får, året har ju bara börjat. Det kvarstår mycket att berätta om såsom studenternas kontaktkulmination, Valborgen, och via sommaren mot gulisar som fyller hösten. Men vi ska återkomma till de här senare. Nu entusiastiska mot Mikkeli Road Trip och våren!

Simo Halme, Chefredaktör, Probba ry

Ett politikens superår pågår – vad borde diskuteras?

04.3.2019, rosavaisanen

Det pågående året 2019 kan karakteriseras som ett politikens superår. I april blir det riksdagsval och genast i maj är det dags för Europaparlamentsval i alla medlemsländer i EU samtidigt. Under andra halvåret kommer eventuellt även det första landskapsvalet att hållas om riksdagen godkänner inrättandet av 18 nya landskap i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Kärnan i samhällsdebatten kommer att utgöras av EU.  Det  garanteras av  valdebatterna, den kraftfulla Brexit-situationen och Finlands ordförandeskap i EU som börjar i juli. Finland kommer att lotsa Europarådet som representerar medlemsländerna under en tid där kommissionens sammansättning och arbetsprogram bildas.

EU har en stor betydelse för finländarna och internationella företag som verkar i landet. En väsentlig del av lagstiftningen som genomföra i Finland får sin början i Bryssel. Med en reglering på EU-nivå strävas att skapa enhetliga spelregler och marknader för hela unionen samt att säkra fri rölighet för människor, saker, tjänster och kapital mellan medlemsländerna. Så kan man bl.a. undvika tunga tillstånds- och tullförfaranden.

Internationella handelsavtal, regler för hur den inre marknaden fungerar och åtgärder mot klimatförändringar som EU överenskommit, kan skapa nya marknader för andra, men för en del företag kan den nya förordningen innebära slutet på en traditionell affärsmodell. Att identifiera och påverka politiska risker har blivit en konkurrensfaktor för företagen.

Politikens och regleringens inverkan på företagens vardag ökar. Därför måste även handelsstuderande fästa uppmärksamhet vid reglering och politiska risker. Regulatorisk know-how är definitivt till nytta även för framtida arbetsuppgifter. Ett bra exempel är Aalto-universitetets studentkår som sommaren 2018 bekantade sig med lobbiningen i Bryssel genom att besöka ett internationellt föregångarföretag i påverkning och lobbning; FleishmanHillard. I Finland representeras kedjan av Eurofacts Oy.

Under valet är det dags att påverka. Saker som man anser är viktiga bör tas upp och således påverka valdebatten, vare sig det är fråga om företag eller studerande. Man kommer säkert att lyssna på dem som har mycket att säga och välgrundade argument!

 

Simo Hiilamo

Senior konsult

Eurofacts Oy

A Quick Dive into the Diverse World of Healthcare Information Systems

22.2.2019, ottobergius

Sanni Pajarinen is an interdisciplinary student at Tampere University who works as a Technical Documentation Specialist at Tieto Healthcare and Welfare unit in Tampere. Her job focuses on translating the contents of Tieto Lifecare patient information system and other healthcare documentation into English for international markets. Sanni also helps to create uniform and effective terminology for everyone working in the healthcare domain of Tieto.

 

Gaining insight

Tieto – as we all know – is an incredible combination of different expertise and talent. Not only that, Tieto brings together people from different nationalities and cultures. I myself have gained personal insight into Tieto’s healthcare business and company culture since I started as a Technical Documentation Specialist summer trainee this year. In fact, healthcare forms a unique cluster of professional diversity inside Tieto – one where nurses, doctors and other healthcare professionals can meet programmers, ICT professionals and business experts. For me, the interesting question was, what happens when all these individuals are teamed up and what language do they use professionally and culturally?

Testing is caring

Still, no matter how serious the condition or emergency is, misunderstandings cannot be avoided in the language of the healthcare branch. To test the usability of any healthcare system, you need to create test patients and simulate real-life procedures on them. This can be really intense, because healthcare software development testing includes making new babies, terminating test patients and having patients bouncing here and there, trying to make it to the operation room with no luck. No wonder, s

Humor aside, there has always been a profound sense of caring and humanity present in my work. The people working in Tieto Healthcare spend countless hours trying to provide even better systems and functions for the healthcare professionals out there in the field.

And I was always amazed by how my team tested the system relentlessly to improve a single application, whether it was home care, emergency care or maternal care. I never saw them become frustrated or give in. Instead, they tackled every programming challenge as if they were dealing with a new patient arriving for a doctor’s appointment. What made this especially impressive is that not all my colleagues are healthcare professionals.

Healthy teamwork

So far, my experience at Tieto has been about combining the two worlds of tech and healthcare, as well as witnessing remarkable multi-professional teamwork. When I started at the beginning of the summer, I wanted to complete my internship richer in experience and knowledge.

Now, as I continue working part-time at Tieto, I feel like I’ve definitely reached my goal. Tieto has taught me to believe in myself and embrace all my qualities, because not everyone has to be a tech expert – or a doctor. That’s why we work together.

Aaltogemenskapens viktigaste resurs är människorna och deras varierande bakgrunder

17.12.2018, hennapalonen

Studentgemenskaper har alltid varit viktiga för mig, och deras betydelse i studenternas liv är stor. De är gemenskaper där man växer som människa, lär sig nya saker, lär känna nya människor och får uppleva en unik känsla av samhörighet. Under hösten har jag haft förmånen att lära känna Aaltogemenskapen i samband med strukturprojektet. Jag har fördjupat mig i gemenskapens uppkomst, strukturerna den bygger på i dag och framför allt hurdana människorna är som gör Aaltogemenskapen så unik. Det har varit en glädje och en ära att möta medlemmarna i gemenskapen, lära sig av dem och under hela hösten utföra ett viktigt arbete i den här gemenskapen.

Jag har träffat tiotals frivilliga, föreningsfunktionärer, delegationsmedlemmar och alumner och fått höra mycket om vilken viktig och unik gemenskap den är och hur mycket den betyder för medlemmarna. Samtidigt har jag också fått höra om de utmaningar som medlemmarna upplever och som strukturprojektet förhoppningsvis ska lösa. Enligt de enkäter, intervjuer och samtal jag genomfört är de största utmaningarna den upplevda ojämlikheten, frivilligfältets ologiska struktur och den otillräckliga föreningskategoriseringen.

Mitt mål har varit att involvera gemenskapens medlemmar så mycket som möjligt, och under hösten har jag blivit positivt överraskad av människornas mod att tala högt också om svåra saker, både fördomar och ojämlikhet. Jag är särskilt tacksam över att sakerna diskuterats konstruktivt och ärligt på de olika tillställningarna.

Jag tycker att Aaltogemenskapen är unik eftersom den sammanför olika studentkulturer som har egna fina traditioner och viktiga evenemang. I samtalen med gemenskapens medlemmar har jag märkt att många inte vet tillräckligt om varandras kulturer, men att alla har viljan att lära känna varandra bättre. Det finns en vilja att samtidigt både skapa en gemensam kultur och hålla fast vid och föra fram den egna kulturens särdrag, men ännu finns kanske inte tillräckligt många platser som genuint sammanför de olika kulturerna och människorna.

Våren blir en speciell tid för Aaltogemenskapen eftersom också magisterstuderandena inom det ekonomiska området kommer att flytta till campuset i Otnäs. Då kommer Aaltostudenterna att studera endast på campusen i Otnäs och S:t Michel. Ett stort gemensamt campus för största delen av studenterna och de lösningar som tagits fram under strukturprojektet kommer att göra gemenskapen ännu enhetligare. Projektet har avancerat snabbt under hösten, men det finns mycket kvar att göra och därför fortsätter mitt arbete på våren.

En viktig resurs i Aaltogemenskapen är människorna med varierande bakgrunder som alla på sitt unika sätt vill vara med och bygga upp gemenskapen. Människor som aktivt vill utveckla sin gemenskap kommer ständigt på nya idéer och vidtar åtgärder för att förverkliga dem. Jag ser fram emot att få fortsätta med projektet tillsammans med de här människorna och delta i utvecklingen av gemenskapen.

Text: Elina Nieminen

Elina Nieminen. Kuva: Aino Korpinen

Här kan du läsa om hur projektet avancerat hittills (på finska): (https://inside.ayy.fi/pages/viewpage.action?pageId=40468584&preview=/40468584/40468654/2018_11_L13_SV_ratkaisuvaihtoehdot_taustamuistio.pdf )

Målet med gemenskapsstrukturprojektet är att med hjälp av enkäter, intervjuer och samtal reda ut hur samarbetet mellan studentkåren och dess föreningar och Aaltogemenskapens strukturer kan utvecklas så att slutresultatet är en ännu enhetligare studentgemenskap där studenterna vid de olika högskolorna beaktas mer likvärdigt än tidigare. Projetket inleddes i början av augusti och fortsätter på våren.

Giant Leap -projct – Rainmaker

04.12.2018, ottobergius

“Are you our rainmaker for the upcoming summer, literally?” was the humorous question that drew me in last spring. The task was to analyze, prototype, and test different methods in order to create a proposal for rain measurement reference. At the university, I was fascinated by the cloud physics course, and this was the perfect Giant Leap -project to develop even deeper understanding of the topic.

Having a background in meteorology gave me a strong basis on cloud formation theory, rain and its measurement. However, the practical setup construction created a new aspect to the topic. The project challenged me to think beyond the limits of meteorology and to utilize my technology-related skills and even my personal life experience. This project pointed out that know-how of different fields can lead to surprising outcomes.

In the picture above, you can see one of my highlights in Vaisala. After the Giant Leap summer I continued to work as Master’s thesis worker in Vaisala and constructed the rain generator with the help of an automation expert. The power of cooperation is clearly present in different projects in Vaisala. The community has a tremendous set of people with different backgrounds. In Vaisala’s interdisciplinary environment, I can learn something new every day.  And that’s not all – from time to time there are possibilities to visit our customers and learn their needs for the future.

Climate change and climate change adaptation are the key factors to be acknowledged when planning business for future. Since climate change and the atmosphere are themes that impact everyone globally, Vaisala is part of different international instrumentation projects. Vaisala’s solutions help tackle some of the most crucial issues our time – topics that are very important to me personally as well – and enable companies and decision makers to make better-informed decisions based on reliable measurement data.

The Giant Leap -project itself felt really meaningful for me, because the need for artificial rain to test, maintain and develop rain measurement instrumentation was evidenced especially during this summer – the driest summer in decades. So I literally became the rainmaker for the summer! All in all, it has been a pleasure to work with a meaningful Giant Leap project and develop it even further with a growing research network.

 

Giant Leap is Vaisala’s internship program for students in a university or polytechnic. We’ll hire up to 20 students for a period of three months over the summer to our head office in Vantaa Finland and our US head office in Louisville, Colorado. As a Giant Leap intern, you’ll work either individually, in pairs or together with experienced Vaisala employees on real-life projects that have genuine business relevance.

 

Challenging but also rewarding, the program is designed for students with a variety of skills, qualities and educational backgrounds. To us, motivation and intellectual curiosity are more important than specific achievements or your line of studies. We don’t expect you to have all the answers but we hope you have lots of questions. Application period for Giant Leap 2019 is from January 10th until February 10th. Come as you are, as long as you are curious!

 

Jobbsökningens 1-0-1 vol 2 – Så lyckas du på din jobbintervju!

23.11.2018, heikkiisotalo

1. Stick ut

Du har skickat in din ansökan och hoppas arbetsgivaren kommer ihåg den. Ofta har platsannonsen ett telefonnummer till en person som ger mer information om det lediga jobbet. Tveka inte att ta kontakt, men ring bara om du verkligen har ett ärende. Syftet med ett sådant samtal är att ställa frågor om det lediga jobbet och lämna ett avtryck i rekryterarens minne, men du kan också göra det på fel sätt och ge ett slarvigt intryck om du frågar om något som redan framgår av platsannonsen.

2. Förbered dig

Fick du en kallelse till intervju tack vare din lyckade ansökan? Utmärkt! Fortsätt göra ett gott intryck genom att förbereda dig omsorgsfullt för intervjun.

Lär dig mer om organisationen. Fundera på frågor som eventuellt kan komma upp under intervjun och tänk ut dina svar på förhand. Men under inga omständigheter ska du lära dig svaren utantill, för det märks om ett svar är inövat. Det får dig att verka tillgjord och väcker frågor om din kompetens. Tänk på förhand ut vilken tilläggsinformation du själv vill ha om organisationen eller arbetsuppgifterna och fråga i slutet av intervjun om temat inte annars kommer upp. Intervjun är också en chans för dig att bedöma om du verkligen vill arbeta i just den här organisationen och med de här uppgifterna.

Den klassiska frågan i en arbetsintervju är ”varför ska vi välja just dig”? Var beredd på att besvara den frågan med en kort presentation av din egen kompetens, motivation och lämpliga personlighet för just det jobb du söker.

3. Intervjun

Intervjusituationer är alltid spännande, med försök slappna av och vara dig själv. Det betyder givetvis inte att du ska komma i mjukisbyxor eller lägga fötterna på bordet. Många funderar på den lämpliga klädseln för en arbetsintervju. Här är svaret: prydliga och rena kläder, inget desto speciellare.

Det är verkligen okej att ta med anteckningsmaterial till intervjun. Men använd papper och penna i stället för din telefon eller pekplatta, för mobilapparater stör garanterat din koncentration. Kom förresten ihåg att slå av ljudet på din telefon och placera den utom synhåll.

Ta med dina arbets- eller studieintyg eller din portfolio med arbetsprover till intervjun och erbjud arbetsgivaren att läsa dem, t.ex. redan i början av intervjun. Se till att placera alla intyg och arbetsprover prydligt i viktighetsordning, inte hopskrynklade eller i separata plastfickor eller kuvert.

Lyssna noga på frågorna och be om preciseringar vid behov. Var och en har säkert hakat upp sig under en arbetsintervju, men låt det inte göra dig nervös. Ta ett djupt andetag, försök slappna av och be t.ex. intervjuaren att upprepa frågan.

När du svarar ska du vara ärlig och inte överdriva din egen kompetens. Tala inte illa om dina tidigare arbetsgivare även om du lämnat dem med smällande dörrar. Var också ärlig om du får frågan om du samtidigt söker andra jobb. Om rekryteraren verkligen tycker du är intressant som sökande kan vetskapen om att du söker andra jobb påskynda arbetsgivarens beslut.

4. Referenserna

Ofta är referenserna tidigare eller nuvarande arbetsgivare, men t.ex. vid byte av arbetsplats är det förståeligt att den sökande inte vill berätta för sin chef om jobbsökningen. Dina referenser behöver inte nödvändigtvis vara chefer, utan kan också vara andra personer som följt dig i arbetslivet och kan ge information som är relevant för det lediga jobbet – t.ex. en arbetskamrat, en samarbetspartner eller en företrädare för en intressentgrupp. Dessutom kan du ha olika referenser för olika uppgifter. Jag har hört om en arbetssökande som efter intervjun bad intervjuaren ställa upp som referens. Det rekommenderar jag ändå inte, eftersom referensen ska vara en person som verkligen känner dig och din kompetens.

Kom ihåg att be om tillstånd att ange en person som referens, så att de kan förbereda sig på att en rekryterare evenetuellt tar kontakt.

5. Lämplighetstest

Många arbetsgivare vill utreda de sökandes lämplighet för uppgiften efter att de tagit sig vidare från intervjun. Det finns många slags lämplighetstest och utvärderingar, och deras innehåll varierar enligt arbetsuppgiften. Lämplighetstest är smarta eftersom den sökande sällan kan fuska. Ett test som är omsorgsfullt utarbetat pågår i timmar, kanske en hel arbetsdag, och inbegriper ofta både individuella uppgifter och grupparbeten samt en personlig intervju. Genom deltagandet och responsen får den sökande därför verktyg för att vidareutveckla sina egna styrkor.

Det lönar sig inte att säga nej till ett lämplighetstest även om du är nervös, för då lär du inte gå vidare i rekryteringsprocessen. Om du kallas till ett lämplighetstest kan du i praktiken förbereda dig på samma sätt som inför en intervju, dvs. koppla av, vara dig själv, fundera på din egen kompetens och hur den kan utnyttjas på bästa sätt i jobbet du söker.

6. Valet

En rekryteringsprocess som tar veckor eller månader är inte bra för någon. Om den som rekryterar inte informerat om tidsschemat lönar det sig att frimodigt fråga redan under intervjun så att du kan planera din egen jobbsökning.

Rekryteraren kommer att välja den person som passar bäst i organisationen som helhet. Då spelar inte bara kompetensen och erfarenheten in, utan även hur personen passar i ett visst team. Kom alltså ihåg att du kan vara det bästa valet för något annat jobb även om du inte var den mest lämpade för just den här organisationen.

Om du inte blir vald lönar det sig att be om respons om processen så att du kan bättra på din prestation inför nästa rekrytering.

Avslutning

Jobbsökning kan vara utmattande om du alltid får ett nej. Ge inte upp hoppet, var positiv! Det finns en plats för dig där ute – vänta bara!

 

Saknar du något i den här texten? Dela dina egna tips i kommentarsfältet!

 

Johanna Pietiläinen

AUS förvaltnings- och HR-chef

Jobbsökningens 1-0-1 vol 1. – Så får du ordning på dina ansökningspapper!

19.11.2018, heikkiisotalo

Även om du inte söker jobb just nu är det ett utmärkt tillfälle att uppdatera dina jobbsökningspapper och fundera på din kompetens. Om du tar dig tid för en enda rejäl funderare kan du få insikter om dig själv som du kanske inte fått om ansökningsdeadlinen flåsat dig i nacken.

1. Gör ett ”super-CV”
Det lönar sig att skriva och kontinuerligt uppdatera ett s.k. super-CV där du skriver in all din utbildning, arbetserfarenhet och övriga kompetens, t.ex. språk-, kommunikations- och it-kunskaper. Detta super-CV är ändå absolut inte den version du kommer att skicka tillsammans med din ansökan, utan en version därifrån du kan plocka den relevanta informationen för det jobb du söker. T.ex. LinkedIn är ett bra ställe att grundligt lista allt kunnande du skaffat dig.

Det CV du skickar med din ansökan ska inte heller vara bara en förteckning över jobb eller förtroendeuppdrag, utan i samband med dem ska du förklara de uppgifter, ansvarsområden, betydande prestationer och lärdomar som uppdraget innebar.

Om du ännu inte har så mycket arbetserfarenhet kan du i meritförteckningen lyfta fram förtroendeuppdrag eller hobbyer som är relevanta för arbetsuppgifterna och som kan vara till nytta i det arbete du söker, uttryckligen tack vare de färdigheter du skaffat dig genom dem.

Ett CV som du skickar till en arbetsplats behöver inte innehålla uppgifter om din ålder, ditt kön eller dina familjeförhållanden. Om du vill bifoga en bild av dig själv ska du se till att den är saklig, tydlig och färsk och visar ditt ansikte. Du kan glömma partyselfies eller strandbilder med en öl i handen.

2. Sätt ord på din kompetens
Börja själva skrivjobbet med att läsa platsannonsen med eftertanke och försöka fundera på vilken kompetens och människotyp arbetsgivaren verkligen söker för det lediga jobbet. Sedan kan du fundera på vad som motiverar dig att söka just det jobbet i just den organisationen, vilken kompetens just du har och hur du kan visa den i din ansökan. Det samma gäller öppna ansökningar.

Nöj dig inte med att använda adjektiv för att beskriva dig själv. Försök med hjälp av beskrivande exempel förklara varför du passar för jobbet. Ge exempel på hur du skulle sköta det lediga jobbet på ditt eget sätt om du anställdes. Kom ihåg att skriva din ansökan på ett klart och tydligt standardspråk. Tänk på att en personligt skriven ansökan alltid sticker ut bättre än papper fulla av slitna floskler i stil med ”jag är flitig och samvetsgrann”.

Om det känns svårt att beskriva din egen kompetens ska du inte vara rädd för att att be studie- och arbetskamrater om respons och beskrivningar.

3. Skräddarsy alltid ditt CV!
”En arbetsansökan är som ett kärleksbrev”, konstaterade ett rekryteringsproffs för länge sedan. Varför? För att en arbetsansökan i praktiken alltid är ditt enda sätt att berätta varför just du passar för en viss organisation och en viss arbetsplats.

Du skulle knappast skicka samma kärleksbrev till flera personer och bara byta ut mottagarens namn. Så varför skulle du göra det med en arbetsansökan? Dessutom ska en arbetsansökan, liksom ett kärleksbrev, komma från hjärtat. Var ärlig och överdriv inte din egen kompetens. Den som ljuger blir alltid fast.

Om du befinner dig i början av din karriär och inte har så mycket erfarenhet och kompetens lönar det sig att satsa just på din ansökan i stället för ditt CV.

4. Kontrollera språket och be om respons
Korrläs dina ansökningshandlingar innan du skickar in dem. En ansökan som kryllar av skrivfel ger en slarvig bild av den sökande och kan leda till att du inte går vidare. Också annars lönar det sig att låta en kompis läsa igenom ansökningspappren och kommentera både språkdräkten och innehållet.

5. Läs anvisningarna och följ dem
Platsannonserna anger nästan alltid den sista ansökningsdagen, hur ansökan ska skickas in samt kontaktuppgifterna. Det är också möjligt att ansökan inte alls ska göras enligt mina anvisningar. Följ alltid anvisningarna i platsannonsen.

En del företag börjar genast behandla ansökningarna när de kommer in, så det lönar sig att vara i tid. Om du söker först efter att ansökningstiden gått ut ger det en dålig bild av din tidshantering.

6. Andra tips
Skicka alltid dina ansökningspapper i pdf-format och skicka inte några andra dokument än de som begärs. Arbetsintygen hinner du visa under intervjun. Använd en lättläst font och tillräckligt korta meningar. Kom ihåg tumregeln för lagom längd: för ansökan en sida (A4) och för CV två sidor, så håll dig kort!

Fler tips finns också på många fackförbundssidor och branschsidor. Bland annat på Teknikens akademikerförbunds TEK:s webbplats finns ”Teekkarin työkirja” (på finska) med många bra jobbsökningstips.
Saknar du något i den här texten? Dela dina egna tips i kommentarsfältet!

Johanna Pietiläinen
AUS förvaltnings- och HR-chef

Och efter att du skickat in din fantastiska ansökan? Veckans andra bloggtext handlar om hur du lyckas med din arbetsintervju. Stay tuned!

Varför skulle du söka till student representant?

16.11.2018, lauraluoto

Studentrepresentanter är studerande som har intresse för att påverka. Studentrepresentanter finns i program, anläggningar, skolor och central administration av Aalto universitet. Som studentrepresentant kan man ha nyttiga erfarenheter för arbetslivet och tillfällen att påverka Aaltogemenskapen.  

 

Studenten är den bästa experten på sin egen vardag. Det låter som en självklarhet, men är en sanning som behöver betonas. Ingen annan kan studenternas ärenden lika bra, och ingen annan talar heller för studenterna. Så är det också i universitetets förvaltning. Studentrepresentanternas uppgift är att göra Aalto-universitetet till en bättre plats för studerande.  

För universitetet och livet

Som studentrepresentant lär du dig förstå hur en stor organisation fungerar. Aalto-universitetets personal består av 4 216 personer och budgeten för 2017 var 345 miljoner euro. Aalto-universitetet påverkar både i Esbo, i Finland och internationellt. Att delta i utvecklingen av en sådan organisation är en stor merit.  

Alla studerande kommer att arbeta i branscher där det hålls möten. Det lönar sig att redan nu lära sig hur man påverkar på ett möte – det är en konkret arbetslivsfärdighet som är lättare att lära sig som studentrepresentant än på en föreläsning.  

Som studentrepresentant blir du också en mer integrerad del av det akademiska samfundet. Du träffar människor från olika branscher och kan få kontakter som hjälper dig i arbetslivet. I en mångvetenskaplig miljö stärker och skärper du din egen yrkesidentitet.  

 

Gemenskap bland studentrepresentanterna

Bilden av studentrepresentantskapet som ett ensamt arbete har förpassats till historiens sophög. Studentrepresentanterna får stöd av varandra och bedriver allt mer intressebevakning tillsammans. Ingen blir lämnad ensam. Inte ens en ersättare behöver rulla tummarna, utan får frimodigt delta i studentrepresentanternas gemensamma träffar.  AUS satsar särskilt på att alla högskolornas studentrepresentanter ska kunna diskutera och lära sig av varandra.

Uppdraget som studentrepresentant i förvaltningen är ett sätt att förändra Aaltogemenskapen, men lärdomarna och erfarenheterna består långt efter att du tagit examen.  

Det är nu tid att söka till halloped för året 2019 och mer info kan läsas på ayy.fi/sv/halloped.

 

Laura Luoto

Valsamordnare, studentrepresentanter  

AUS nya riktlinjer

26.10.2018, heikkiisotalo

Förra veckan godkände delegationen studentkårens nya policydokument, som styr all intressebevakning som AUS bedriver. I samband med reformen slog vi ihop nio befintliga policydokument till en enda helhet och uppdaterade samtidigt riktlinjerna så att de motsvarar dagens utmaningar. Det var ett stort arbete och styrelsen sammanträdde i 20 timmar för att få ett förslag till stånd.

Målen har inte uppstått i ett enda huvud utan vi har hört många olika aktörer i samband med reformen. Förutom delegationen, styrelsen och de sakkunniga har också bland annat AUS utskott, ordförandenas råd, campussektionen och alumnerna i den utbildningspolitiska sektorn sagt sitt. Också medlemmarna hördes med en enkät som kunde besvaras under sommaren. Bara från delegationsmedlemmarna fick vi 172 ändringsförslag. Pitcharna var utmärkta och många av dem antogs i det slutliga policydokumentet.

De påverkansmål som är helt nya gäller bland annat informationssamhället, konstpolitiken och likabehandlingen. Enligt sitt policydokument förespråkar AUS till exempel en statushöjning för sakkunniga inom konstens område, tydliga förfaranden för att ingripa i trakasserier inom Aaltogemenskapen och öppen programvara.

Vi har ändå inte ändrat precis allt. Till exempel har vi bevarat ett tema som AUS arbetat för redan länge, nämligen den avgiftsfria utbildningen. Bara en tillgänglig och jämlik högskoleutbildning gör det möjligt att hitta samhällets spjutspetsar oavsett socioekonomisk bakgrund. De stora riktlinjerna i fråga om studenternas försörjning ändras inte heller. AUS förespråkar fortfarande att studenternas försörjning byggs upp så att det är möjligt att samla meningsfull arbetserfarenhet i sin bransch vid sidan av studierna men så att stödnivån räcker till också utan förvärvsinkomster. I en perfekt värld skulle alla invånares försörjning kunna garanteras med en basinkomst.

Policydokumentet är naturligtvis inget trollspö som förändrar världen i ett slag. Nu börjar det riktiga arbetet med att påverka Aalto, Esbo och resten av samhället så att målen uppnås.

Här kan du läsa det splitternya policydokumentet.

Tapio Hautamäki
Styrelsens vice ordförande