Aaltogemenskapens viktigaste resurs är människorna och deras varierande bakgrunder

17.12.2018, hennapalonen

Studentgemenskaper har alltid varit viktiga för mig, och deras betydelse i studenternas liv är stor. De är gemenskaper där man växer som människa, lär sig nya saker, lär känna nya människor och får uppleva en unik känsla av samhörighet. Under hösten har jag haft förmånen att lära känna Aaltogemenskapen i samband med strukturprojektet. Jag har fördjupat mig i gemenskapens uppkomst, strukturerna den bygger på i dag och framför allt hurdana människorna är som gör Aaltogemenskapen så unik. Det har varit en glädje och en ära att möta medlemmarna i gemenskapen, lära sig av dem och under hela hösten utföra ett viktigt arbete i den här gemenskapen.

Jag har träffat tiotals frivilliga, föreningsfunktionärer, delegationsmedlemmar och alumner och fått höra mycket om vilken viktig och unik gemenskap den är och hur mycket den betyder för medlemmarna. Samtidigt har jag också fått höra om de utmaningar som medlemmarna upplever och som strukturprojektet förhoppningsvis ska lösa. Enligt de enkäter, intervjuer och samtal jag genomfört är de största utmaningarna den upplevda ojämlikheten, frivilligfältets ologiska struktur och den otillräckliga föreningskategoriseringen.

Mitt mål har varit att involvera gemenskapens medlemmar så mycket som möjligt, och under hösten har jag blivit positivt överraskad av människornas mod att tala högt också om svåra saker, både fördomar och ojämlikhet. Jag är särskilt tacksam över att sakerna diskuterats konstruktivt och ärligt på de olika tillställningarna.

Jag tycker att Aaltogemenskapen är unik eftersom den sammanför olika studentkulturer som har egna fina traditioner och viktiga evenemang. I samtalen med gemenskapens medlemmar har jag märkt att många inte vet tillräckligt om varandras kulturer, men att alla har viljan att lära känna varandra bättre. Det finns en vilja att samtidigt både skapa en gemensam kultur och hålla fast vid och föra fram den egna kulturens särdrag, men ännu finns kanske inte tillräckligt många platser som genuint sammanför de olika kulturerna och människorna.

Våren blir en speciell tid för Aaltogemenskapen eftersom också magisterstuderandena inom det ekonomiska området kommer att flytta till campuset i Otnäs. Då kommer Aaltostudenterna att studera endast på campusen i Otnäs och S:t Michel. Ett stort gemensamt campus för största delen av studenterna och de lösningar som tagits fram under strukturprojektet kommer att göra gemenskapen ännu enhetligare. Projektet har avancerat snabbt under hösten, men det finns mycket kvar att göra och därför fortsätter mitt arbete på våren.

En viktig resurs i Aaltogemenskapen är människorna med varierande bakgrunder som alla på sitt unika sätt vill vara med och bygga upp gemenskapen. Människor som aktivt vill utveckla sin gemenskap kommer ständigt på nya idéer och vidtar åtgärder för att förverkliga dem. Jag ser fram emot att få fortsätta med projektet tillsammans med de här människorna och delta i utvecklingen av gemenskapen.

Text: Elina Nieminen

Elina Nieminen. Kuva: Aino Korpinen

Här kan du läsa om hur projektet avancerat hittills (på finska): (https://inside.ayy.fi/pages/viewpage.action?pageId=40468584&preview=/40468584/40468654/2018_11_L13_SV_ratkaisuvaihtoehdot_taustamuistio.pdf )

Målet med gemenskapsstrukturprojektet är att med hjälp av enkäter, intervjuer och samtal reda ut hur samarbetet mellan studentkåren och dess föreningar och Aaltogemenskapens strukturer kan utvecklas så att slutresultatet är en ännu enhetligare studentgemenskap där studenterna vid de olika högskolorna beaktas mer likvärdigt än tidigare. Projetket inleddes i början av augusti och fortsätter på våren.

Giant Leap -projct – Rainmaker

04.12.2018, ottobergius

“Are you our rainmaker for the upcoming summer, literally?” was the humorous question that drew me in last spring. The task was to analyze, prototype, and test different methods in order to create a proposal for rain measurement reference. At the university, I was fascinated by the cloud physics course, and this was the perfect Giant Leap -project to develop even deeper understanding of the topic.

Having a background in meteorology gave me a strong basis on cloud formation theory, rain and its measurement. However, the practical setup construction created a new aspect to the topic. The project challenged me to think beyond the limits of meteorology and to utilize my technology-related skills and even my personal life experience. This project pointed out that know-how of different fields can lead to surprising outcomes.

In the picture above, you can see one of my highlights in Vaisala. After the Giant Leap summer I continued to work as Master’s thesis worker in Vaisala and constructed the rain generator with the help of an automation expert. The power of cooperation is clearly present in different projects in Vaisala. The community has a tremendous set of people with different backgrounds. In Vaisala’s interdisciplinary environment, I can learn something new every day.  And that’s not all – from time to time there are possibilities to visit our customers and learn their needs for the future.

Climate change and climate change adaptation are the key factors to be acknowledged when planning business for future. Since climate change and the atmosphere are themes that impact everyone globally, Vaisala is part of different international instrumentation projects. Vaisala’s solutions help tackle some of the most crucial issues our time – topics that are very important to me personally as well – and enable companies and decision makers to make better-informed decisions based on reliable measurement data.

The Giant Leap -project itself felt really meaningful for me, because the need for artificial rain to test, maintain and develop rain measurement instrumentation was evidenced especially during this summer – the driest summer in decades. So I literally became the rainmaker for the summer! All in all, it has been a pleasure to work with a meaningful Giant Leap project and develop it even further with a growing research network.

 

Giant Leap is Vaisala’s internship program for students in a university or polytechnic. We’ll hire up to 20 students for a period of three months over the summer to our head office in Vantaa Finland and our US head office in Louisville, Colorado. As a Giant Leap intern, you’ll work either individually, in pairs or together with experienced Vaisala employees on real-life projects that have genuine business relevance.

 

Challenging but also rewarding, the program is designed for students with a variety of skills, qualities and educational backgrounds. To us, motivation and intellectual curiosity are more important than specific achievements or your line of studies. We don’t expect you to have all the answers but we hope you have lots of questions. Application period for Giant Leap 2019 is from January 10th until February 10th. Come as you are, as long as you are curious!

 

Jobbsökningens 1-0-1 vol 2 – Så lyckas du på din jobbintervju!

23.11.2018, heikkiisotalo

1. Stick ut

Du har skickat in din ansökan och hoppas arbetsgivaren kommer ihåg den. Ofta har platsannonsen ett telefonnummer till en person som ger mer information om det lediga jobbet. Tveka inte att ta kontakt, men ring bara om du verkligen har ett ärende. Syftet med ett sådant samtal är att ställa frågor om det lediga jobbet och lämna ett avtryck i rekryterarens minne, men du kan också göra det på fel sätt och ge ett slarvigt intryck om du frågar om något som redan framgår av platsannonsen.

2. Förbered dig

Fick du en kallelse till intervju tack vare din lyckade ansökan? Utmärkt! Fortsätt göra ett gott intryck genom att förbereda dig omsorgsfullt för intervjun.

Lär dig mer om organisationen. Fundera på frågor som eventuellt kan komma upp under intervjun och tänk ut dina svar på förhand. Men under inga omständigheter ska du lära dig svaren utantill, för det märks om ett svar är inövat. Det får dig att verka tillgjord och väcker frågor om din kompetens. Tänk på förhand ut vilken tilläggsinformation du själv vill ha om organisationen eller arbetsuppgifterna och fråga i slutet av intervjun om temat inte annars kommer upp. Intervjun är också en chans för dig att bedöma om du verkligen vill arbeta i just den här organisationen och med de här uppgifterna.

Den klassiska frågan i en arbetsintervju är ”varför ska vi välja just dig”? Var beredd på att besvara den frågan med en kort presentation av din egen kompetens, motivation och lämpliga personlighet för just det jobb du söker.

3. Intervjun

Intervjusituationer är alltid spännande, med försök slappna av och vara dig själv. Det betyder givetvis inte att du ska komma i mjukisbyxor eller lägga fötterna på bordet. Många funderar på den lämpliga klädseln för en arbetsintervju. Här är svaret: prydliga och rena kläder, inget desto speciellare.

Det är verkligen okej att ta med anteckningsmaterial till intervjun. Men använd papper och penna i stället för din telefon eller pekplatta, för mobilapparater stör garanterat din koncentration. Kom förresten ihåg att slå av ljudet på din telefon och placera den utom synhåll.

Ta med dina arbets- eller studieintyg eller din portfolio med arbetsprover till intervjun och erbjud arbetsgivaren att läsa dem, t.ex. redan i början av intervjun. Se till att placera alla intyg och arbetsprover prydligt i viktighetsordning, inte hopskrynklade eller i separata plastfickor eller kuvert.

Lyssna noga på frågorna och be om preciseringar vid behov. Var och en har säkert hakat upp sig under en arbetsintervju, men låt det inte göra dig nervös. Ta ett djupt andetag, försök slappna av och be t.ex. intervjuaren att upprepa frågan.

När du svarar ska du vara ärlig och inte överdriva din egen kompetens. Tala inte illa om dina tidigare arbetsgivare även om du lämnat dem med smällande dörrar. Var också ärlig om du får frågan om du samtidigt söker andra jobb. Om rekryteraren verkligen tycker du är intressant som sökande kan vetskapen om att du söker andra jobb påskynda arbetsgivarens beslut.

4. Referenserna

Ofta är referenserna tidigare eller nuvarande arbetsgivare, men t.ex. vid byte av arbetsplats är det förståeligt att den sökande inte vill berätta för sin chef om jobbsökningen. Dina referenser behöver inte nödvändigtvis vara chefer, utan kan också vara andra personer som följt dig i arbetslivet och kan ge information som är relevant för det lediga jobbet – t.ex. en arbetskamrat, en samarbetspartner eller en företrädare för en intressentgrupp. Dessutom kan du ha olika referenser för olika uppgifter. Jag har hört om en arbetssökande som efter intervjun bad intervjuaren ställa upp som referens. Det rekommenderar jag ändå inte, eftersom referensen ska vara en person som verkligen känner dig och din kompetens.

Kom ihåg att be om tillstånd att ange en person som referens, så att de kan förbereda sig på att en rekryterare evenetuellt tar kontakt.

5. Lämplighetstest

Många arbetsgivare vill utreda de sökandes lämplighet för uppgiften efter att de tagit sig vidare från intervjun. Det finns många slags lämplighetstest och utvärderingar, och deras innehåll varierar enligt arbetsuppgiften. Lämplighetstest är smarta eftersom den sökande sällan kan fuska. Ett test som är omsorgsfullt utarbetat pågår i timmar, kanske en hel arbetsdag, och inbegriper ofta både individuella uppgifter och grupparbeten samt en personlig intervju. Genom deltagandet och responsen får den sökande därför verktyg för att vidareutveckla sina egna styrkor.

Det lönar sig inte att säga nej till ett lämplighetstest även om du är nervös, för då lär du inte gå vidare i rekryteringsprocessen. Om du kallas till ett lämplighetstest kan du i praktiken förbereda dig på samma sätt som inför en intervju, dvs. koppla av, vara dig själv, fundera på din egen kompetens och hur den kan utnyttjas på bästa sätt i jobbet du söker.

6. Valet

En rekryteringsprocess som tar veckor eller månader är inte bra för någon. Om den som rekryterar inte informerat om tidsschemat lönar det sig att frimodigt fråga redan under intervjun så att du kan planera din egen jobbsökning.

Rekryteraren kommer att välja den person som passar bäst i organisationen som helhet. Då spelar inte bara kompetensen och erfarenheten in, utan även hur personen passar i ett visst team. Kom alltså ihåg att du kan vara det bästa valet för något annat jobb även om du inte var den mest lämpade för just den här organisationen.

Om du inte blir vald lönar det sig att be om respons om processen så att du kan bättra på din prestation inför nästa rekrytering.

Avslutning

Jobbsökning kan vara utmattande om du alltid får ett nej. Ge inte upp hoppet, var positiv! Det finns en plats för dig där ute – vänta bara!

 

Saknar du något i den här texten? Dela dina egna tips i kommentarsfältet!

 

Johanna Pietiläinen

AUS förvaltnings- och HR-chef

Jobbsökningens 1-0-1 vol 1. – Så får du ordning på dina ansökningspapper!

19.11.2018, heikkiisotalo

Även om du inte söker jobb just nu är det ett utmärkt tillfälle att uppdatera dina jobbsökningspapper och fundera på din kompetens. Om du tar dig tid för en enda rejäl funderare kan du få insikter om dig själv som du kanske inte fått om ansökningsdeadlinen flåsat dig i nacken.

1. Gör ett ”super-CV”
Det lönar sig att skriva och kontinuerligt uppdatera ett s.k. super-CV där du skriver in all din utbildning, arbetserfarenhet och övriga kompetens, t.ex. språk-, kommunikations- och it-kunskaper. Detta super-CV är ändå absolut inte den version du kommer att skicka tillsammans med din ansökan, utan en version därifrån du kan plocka den relevanta informationen för det jobb du söker. T.ex. LinkedIn är ett bra ställe att grundligt lista allt kunnande du skaffat dig.

Det CV du skickar med din ansökan ska inte heller vara bara en förteckning över jobb eller förtroendeuppdrag, utan i samband med dem ska du förklara de uppgifter, ansvarsområden, betydande prestationer och lärdomar som uppdraget innebar.

Om du ännu inte har så mycket arbetserfarenhet kan du i meritförteckningen lyfta fram förtroendeuppdrag eller hobbyer som är relevanta för arbetsuppgifterna och som kan vara till nytta i det arbete du söker, uttryckligen tack vare de färdigheter du skaffat dig genom dem.

Ett CV som du skickar till en arbetsplats behöver inte innehålla uppgifter om din ålder, ditt kön eller dina familjeförhållanden. Om du vill bifoga en bild av dig själv ska du se till att den är saklig, tydlig och färsk och visar ditt ansikte. Du kan glömma partyselfies eller strandbilder med en öl i handen.

2. Sätt ord på din kompetens
Börja själva skrivjobbet med att läsa platsannonsen med eftertanke och försöka fundera på vilken kompetens och människotyp arbetsgivaren verkligen söker för det lediga jobbet. Sedan kan du fundera på vad som motiverar dig att söka just det jobbet i just den organisationen, vilken kompetens just du har och hur du kan visa den i din ansökan. Det samma gäller öppna ansökningar.

Nöj dig inte med att använda adjektiv för att beskriva dig själv. Försök med hjälp av beskrivande exempel förklara varför du passar för jobbet. Ge exempel på hur du skulle sköta det lediga jobbet på ditt eget sätt om du anställdes. Kom ihåg att skriva din ansökan på ett klart och tydligt standardspråk. Tänk på att en personligt skriven ansökan alltid sticker ut bättre än papper fulla av slitna floskler i stil med ”jag är flitig och samvetsgrann”.

Om det känns svårt att beskriva din egen kompetens ska du inte vara rädd för att att be studie- och arbetskamrater om respons och beskrivningar.

3. Skräddarsy alltid ditt CV!
”En arbetsansökan är som ett kärleksbrev”, konstaterade ett rekryteringsproffs för länge sedan. Varför? För att en arbetsansökan i praktiken alltid är ditt enda sätt att berätta varför just du passar för en viss organisation och en viss arbetsplats.

Du skulle knappast skicka samma kärleksbrev till flera personer och bara byta ut mottagarens namn. Så varför skulle du göra det med en arbetsansökan? Dessutom ska en arbetsansökan, liksom ett kärleksbrev, komma från hjärtat. Var ärlig och överdriv inte din egen kompetens. Den som ljuger blir alltid fast.

Om du befinner dig i början av din karriär och inte har så mycket erfarenhet och kompetens lönar det sig att satsa just på din ansökan i stället för ditt CV.

4. Kontrollera språket och be om respons
Korrläs dina ansökningshandlingar innan du skickar in dem. En ansökan som kryllar av skrivfel ger en slarvig bild av den sökande och kan leda till att du inte går vidare. Också annars lönar det sig att låta en kompis läsa igenom ansökningspappren och kommentera både språkdräkten och innehållet.

5. Läs anvisningarna och följ dem
Platsannonserna anger nästan alltid den sista ansökningsdagen, hur ansökan ska skickas in samt kontaktuppgifterna. Det är också möjligt att ansökan inte alls ska göras enligt mina anvisningar. Följ alltid anvisningarna i platsannonsen.

En del företag börjar genast behandla ansökningarna när de kommer in, så det lönar sig att vara i tid. Om du söker först efter att ansökningstiden gått ut ger det en dålig bild av din tidshantering.

6. Andra tips
Skicka alltid dina ansökningspapper i pdf-format och skicka inte några andra dokument än de som begärs. Arbetsintygen hinner du visa under intervjun. Använd en lättläst font och tillräckligt korta meningar. Kom ihåg tumregeln för lagom längd: för ansökan en sida (A4) och för CV två sidor, så håll dig kort!

Fler tips finns också på många fackförbundssidor och branschsidor. Bland annat på Teknikens akademikerförbunds TEK:s webbplats finns ”Teekkarin työkirja” (på finska) med många bra jobbsökningstips.
Saknar du något i den här texten? Dela dina egna tips i kommentarsfältet!

Johanna Pietiläinen
AUS förvaltnings- och HR-chef

Och efter att du skickat in din fantastiska ansökan? Veckans andra bloggtext handlar om hur du lyckas med din arbetsintervju. Stay tuned!

Varför skulle du söka till student representant?

16.11.2018, lauraluoto

Studentrepresentanter är studerande som har intresse för att påverka. Studentrepresentanter finns i program, anläggningar, skolor och central administration av Aalto universitet. Som studentrepresentant kan man ha nyttiga erfarenheter för arbetslivet och tillfällen att påverka Aaltogemenskapen.  

 

Studenten är den bästa experten på sin egen vardag. Det låter som en självklarhet, men är en sanning som behöver betonas. Ingen annan kan studenternas ärenden lika bra, och ingen annan talar heller för studenterna. Så är det också i universitetets förvaltning. Studentrepresentanternas uppgift är att göra Aalto-universitetet till en bättre plats för studerande.  

För universitetet och livet

Som studentrepresentant lär du dig förstå hur en stor organisation fungerar. Aalto-universitetets personal består av 4 216 personer och budgeten för 2017 var 345 miljoner euro. Aalto-universitetet påverkar både i Esbo, i Finland och internationellt. Att delta i utvecklingen av en sådan organisation är en stor merit.  

Alla studerande kommer att arbeta i branscher där det hålls möten. Det lönar sig att redan nu lära sig hur man påverkar på ett möte – det är en konkret arbetslivsfärdighet som är lättare att lära sig som studentrepresentant än på en föreläsning.  

Som studentrepresentant blir du också en mer integrerad del av det akademiska samfundet. Du träffar människor från olika branscher och kan få kontakter som hjälper dig i arbetslivet. I en mångvetenskaplig miljö stärker och skärper du din egen yrkesidentitet.  

 

Gemenskap bland studentrepresentanterna

Bilden av studentrepresentantskapet som ett ensamt arbete har förpassats till historiens sophög. Studentrepresentanterna får stöd av varandra och bedriver allt mer intressebevakning tillsammans. Ingen blir lämnad ensam. Inte ens en ersättare behöver rulla tummarna, utan får frimodigt delta i studentrepresentanternas gemensamma träffar.  AUS satsar särskilt på att alla högskolornas studentrepresentanter ska kunna diskutera och lära sig av varandra.

Uppdraget som studentrepresentant i förvaltningen är ett sätt att förändra Aaltogemenskapen, men lärdomarna och erfarenheterna består långt efter att du tagit examen.  

Det är nu tid att söka till halloped för året 2019 och mer info kan läsas på ayy.fi/sv/halloped.

 

Laura Luoto

Valsamordnare, studentrepresentanter  

AUS nya riktlinjer

26.10.2018, heikkiisotalo

Förra veckan godkände delegationen studentkårens nya policydokument, som styr all intressebevakning som AUS bedriver. I samband med reformen slog vi ihop nio befintliga policydokument till en enda helhet och uppdaterade samtidigt riktlinjerna så att de motsvarar dagens utmaningar. Det var ett stort arbete och styrelsen sammanträdde i 20 timmar för att få ett förslag till stånd.

Målen har inte uppstått i ett enda huvud utan vi har hört många olika aktörer i samband med reformen. Förutom delegationen, styrelsen och de sakkunniga har också bland annat AUS utskott, ordförandenas råd, campussektionen och alumnerna i den utbildningspolitiska sektorn sagt sitt. Också medlemmarna hördes med en enkät som kunde besvaras under sommaren. Bara från delegationsmedlemmarna fick vi 172 ändringsförslag. Pitcharna var utmärkta och många av dem antogs i det slutliga policydokumentet.

De påverkansmål som är helt nya gäller bland annat informationssamhället, konstpolitiken och likabehandlingen. Enligt sitt policydokument förespråkar AUS till exempel en statushöjning för sakkunniga inom konstens område, tydliga förfaranden för att ingripa i trakasserier inom Aaltogemenskapen och öppen programvara.

Vi har ändå inte ändrat precis allt. Till exempel har vi bevarat ett tema som AUS arbetat för redan länge, nämligen den avgiftsfria utbildningen. Bara en tillgänglig och jämlik högskoleutbildning gör det möjligt att hitta samhällets spjutspetsar oavsett socioekonomisk bakgrund. De stora riktlinjerna i fråga om studenternas försörjning ändras inte heller. AUS förespråkar fortfarande att studenternas försörjning byggs upp så att det är möjligt att samla meningsfull arbetserfarenhet i sin bransch vid sidan av studierna men så att stödnivån räcker till också utan förvärvsinkomster. I en perfekt värld skulle alla invånares försörjning kunna garanteras med en basinkomst.

Policydokumentet är naturligtvis inget trollspö som förändrar världen i ett slag. Nu börjar det riktiga arbetet med att påverka Aalto, Esbo och resten av samhället så att målen uppnås.

Här kan du läsa det splitternya policydokumentet.

Tapio Hautamäki
Styrelsens vice ordförande

Festfolket gör Maskeraden till ett konstverk

01.10.2018, siiriliitia

År 2018 firar Aalto-universitetets studentkår sitt Konstår. För att uppmärksamma Konståret ger vi över ordet till kreativa människor och grupper som verkar i Aaltogemenskapen. I oktober berättar TOKYO rf om Maskeradårsfestens konstnärliga historia och nutid.

Maskeraddeltagare på Knights of Hearts-festen år 2016

Maskerad är TOKYOs, dvs. konst-, arkitektur- och designstudenternas årsfest.

Till skillnad från sedvanliga årsfester är Maskerad ingen akademisk bordsfest, utan en kostymbal dit alla vid Aalto är varmt välkomna. I år ordnas festen lördagen den 27 oktober i Klockhallen i Teurastamo, Slakteriet, med temat FairytaleForestFire.

Maskeradtraditionen har sina rötter i det tidiga 1900-talet då festen gick under namnet Ateneum Maskerad enligt högskolans dåvarande adress. Ryktet förtäljer att traditionen avbröts på 1950-talet eftersom festfolket under årens lopp lyckats få portförbud till alla restauranger i Helsingfors.

I början av 2000-talet beslutade TOKYO att återuppta traditionen. I och med skolans nya adress blev Ateneum Maskerad Arabia Maskerad och fick ett nytt tema varje år.

I år har vi strukit förledet Arabia från namnet för att symbolisera att vi äntligen lämnat campuset i Arabia bakom oss. Vem vet, kanske maskeraden får ett nytt namn redan nästa år?

Temat år 2011 var Retro Sci-fi

Vi försöker alltid se till att temat är aktuellt antingen i förhållande till vår studentförening eller den omgivande världen. TOKYOs sista år som självständig studentkår firades till exempel under temat ‘Vive L’Art – Leve konsten!’ på det årets Maskerad.

Årets tema, FairytaleForestFire, kan du tolka som du själv vill. För oss har klimatförändringen varit inspirationen. I år har alla talat om den ytterst torra sommaren som präglats av varning för skogsbrand. Är klimatuppvärmningen verklig – eller bara en saga?

Som en del av campusfestivalen Otnäs natt lördagen den 6 oktober ordnar TOKYO en utställning över maskeradens historia.

Vi visar upp affischer, fotografier, videor och kostymer från tidigare år. På vernissagen under Otnäs natt presenterar vi också årets officiella Maskeradaffisch och inleder biljettförsäljningen.

Temat år 2015 var The Grand Illusion – Den stora illusionen

Maskeraden är konst för att deltagarna gör festen till ett konstverk.

Varje år lägger deltagarna ner otaliga timmar på att designa och skapa sina kostymer enligt sina egna tolkningar av temat. De bästa dräkterna belönas i en kostymtävling som kröner kvällen. Tävlingen är en chans för alla gäster att ta del av varandras tolkningar av temat. Mångfalden av kostymer och kreativiteten är ofattbar och förundrar år efter år.

Heidi Kivistö
Medlem i TOKYOs styrelse

Polytekarmuseet: 60-årigt skyltfönster för teknologerna

24.9.2018, siiriliitia

I höst firar Polytekarmuseet i Otnäs 60 år med den fart och fröjd som märkesåret förtjänar. Men vad är egentligen Polytekarmuseet?

Museichef Tiina Metso berättar om museets ursprung och nuläge och hur världens bästa Teknologmuseum fungerar och utvecklas.

En affisch från 1957/58

Vårt museum är som ett skyltfönster för vår gemenskap. Det berättar om det förflutna men också om vad vi är nu och hur vi har blivit det vi är. I bästa fall fungerar museet som en mötesplats för olika mänskor där man kan diskutera, hitta ett sammanhang och njuta av festligheter. Man kan säga att museet erbjuder näring för tankar.

Polytekarmuseet, även känt som Teknologmuseet, har under sextio år erbjudit ett flertal tillbakablickar till det förflutna med olika föremål och berättelser. Ofta kryddat med ett högt skratt!

Museet fick sin början år 1957 i gamla Poli (dvs. Tekniska högskolans studentkårs gamla byggnad på Lönnrotsgatan) tack vare frivillig teknologarbetskraft. Åldern beräknas från och med att kommittén, som tar hand om museet, grundades ett år senare. Redan på den tiden hade man hängt upp trafik- och företagsskylltar, som man plockat upp under varierande exkursioner, på väggarna. Misstag händer även under vår tid.

Efter gamla Poli flyttade museet via Klondyke i Dipolen, där en miniutställning lades upp, till dess nuvarande hem mitt i Teknologbyns hjärta. Teknologbyn är dock inte helt vattentät, eftersom en vattenskada tvingade museet att temporärt flytta till de gamla bankutrymmena på Otsvängen 11 och därefter till Otstrandens cykelkällare. Nästa temporära flytt kommer att ske redan våren 2019.

Grundtanken för vårt museum har alltid varit att vi gör allt tillsammans. Det finns alltid plats för en ytterligare frivillig i vår stora skara, vare sig det handlar om att piffa upp utrymmen, samla material eller att fira årsdagar. När ett projekt blir ännu större, begär museet hjälp av gemenskapen omkring sig. Museet har alltid fått den hjälp det behövt, och redan under den förra renoveringen sattes det in hundratals arbetstimmar i riktig talkoanda. Därför är vårt museum vår gemenskaps museum, där det värdefullaste är det att vi gör allt själva och tillsammans.

Tiden museet lever i förändras. Gemenskapen runt museet förändrar sig också och anpassar och utvecklar sig enligt tidens behov. Därför måste även museet och dess medlemmar nå upp till dagens standard och förbereda sig inför framtidens svårigheter. Museet rekryterar målmedvetet nya guider och andra aktiva eftersom museet utan nya mänskor till slut skulle bli en källare utan värde och känsla.

När vi säger att vårt museum är ’världens bästa Teknologmuseum’, så stämmer det mer än folk brukar tro. Enligt den internationella organisationen för museer, ICOM, är vi världens enda museum som ägs och drivs av studerande. Samtidigt är museet det enda som enbart är inriktat på studerandekultur.

Att vi har uppnått den nivå vi har idag har krävt att otaliga teknologgenerationer, och frivilliga har sett möjligheten och värdet i det arbete de har gjort för sig själva, museet och vår gemenskap. Museet glädjer tusentals besökare årligen och dess samlingar växer konstant i storlek. Ett stort tack till alla som donerar sina värdefulla minnen till museet. Varendaste donation är mer än varmt välkommen och vi tackar hjärtligt för dem alla.

Att vi fyller 60 år i år kräver en fest med en stor skara glada mänskor. Därför vill vi fira vår 60-årsdag på museet den 6.10 kl. 14–17. Festen är en del av programmet för kulturfestivalen Otnäs natt. I programmet ingår förutom smått och gott även hälsningar från museets begynnelse och roliga och hemlighetsfulla vinjetter med rubriken ”I den här bilden finns jag!”. Hjärtligt välkomna!

Otnäs, september 2018

Tiina Metso
Museichef

Svensk redaktion Henrik Hillner

Allt handlar om Europa

17.9.2018, siiriliitia

Hur går det för Europeiska unionen så här åtta månader före EU-valet? Det är över ett halvt år kvar till världens största demokratihändelse, men det lönar sig att börjar prata om den redan nu, också vid Aalto.

I somras besökte AUS styrelse Bryssel för att framföra hälsningar från Aaltos studerande till EU:s beslutsfattare och för att diskutera EU-samarbetet och aktuella teman i unionen, såsom globalisering, cirkulär ekonomi och digitalisering. I vårt resesällskap ingick också en delegation från vår samarbetsstudentkår Tsinghua, och tillsammans träffade vi bland annat kommissionär Jyrki Katainen.

Mycket har hänt efter EU-parlamentsvalet 2014.

EU-områdets ekonomi växer igen, men både flyktingkrisen och den aldrig tidigare upplevda utträdesprocessen för en medlemsstat har satt unionens enighet på prov. Trots spänningarna har Brexitförhandlingarna påmint euopéerna om hur mycket EU påverkar vårt dagliga liv.

Det är unikt att vi i EU kan se den fria rörligheten för människor, tankar och saker som en självklarhet. EU:s centrala värden är en förutsättning för ett utbildnings- och forskningssamarbete i världsklass också i den internationella Aaltogemenskapen.

Taloustutkimus gjorde nyligen en undersökning som visar att 89 procent av de finländska unga identifierar sig som EU-medborgare och att 81 procent ser EU-medlemskapet som något positivt.

Av undersökningen framgår också EU:s roll som global problemlösare. Våra största samhälleliga utmaningar, såsom klimatförändringen och omvälvningen i arbetslivet, går inte att lösa på nationell nivå.

I det kommande EU-valet väljs ett nytt EU-parlament som stiftar EU:s lagar jämsides med ministerrådet som består av medlemsländernas regeringar. Finlands EU-linje bestäms därmed också i riksdagsvalet som ordnas samma vår.

Det parti som vinner valet leder inte bara Finland utan också Europa: de kommande ministrarna har ansvaret för att leda EU under Finlands ordförandeskap hösten 2019 och möjlighet att påverka EU:s riktning. Också Finlands framtida kommissionär torde bestämmas enligt resultatet i riksdagsvalet.

Det gäller alltså att se hela valvåren som en helhet – vi utformar vår gemensamma framtid på alla beslutsnivåer.

Nu är det dags för studentgenerationen att säga vilken framtid vi vill ha.

Under hösten och början av året kommer AUS att med tanke på valvåren lyfta upp studenternas viktiga framtidsteman till diskussion. Hur vill du att Europa ska utvecklas? De beslut som fattas nu har störst inverkan på just våra möjligheter.

Rosa Väisänen
Intressebevakningssakkunnig (internationella ärenden och nya studenter)

Studenterna engagerade i utvecklingen av AUS bostadstjänster

11.9.2018, siiriliitia

Hur kan vi förbättra studentboendet? Aalto-universitetets studentkår engagerar sina medlemmar i utvecklingen av ännu bättre bostadstjänster.

Studenter på kursen Information Technology Program

Att hyra ut studentbostäder till ett rimligt pris hör till AUS mest centrala medlemstjänster.

AUS fastighetsstrategi bestämmer ett rimligt pris för verksamheten och andra mål varav ett är att utveckla kollektiva boendeformer och göra dem populärare. Ämnet är viktigt eftersom cirka en tredjedel av AUS bostäder är gemensamma bostäder, även om antalet ettor i bostadsbeståndet ökar med varje nybygge.

I år satsar AUS på många sätt på utvecklingen av bostadstjänsterna. Under årets lopp har vi gjort många små och större uppdateringar i vårt ansökningssystem Domo, och utvecklingsarbetet fortsätter. Våren 2018 anslöt sig AUS till Suomen Opiskelija-asunnot SOA rf, och samarbetet med andra studentbostadssammanslutningar har förtätats.

Studentkåren gör också mycket i samarbete med studentkårens medlemmar. Sommaren 2018 förenade AUS sina krafter med Aalto-universitetet inom ramen för kursen Information Technology Program. En grupp bestående av studenter kartlade som en del av kursen nuläget inom AUS bostadstjänster, bland annat genom att intervjua invånare och anställda.

Dessutom studerade gruppen andra aktörers bostadstjänster, tog fram idéer för nya tjänster och övervägde olika sätt att lyfta upp de möjligheter som kollektivt boende erbjuder.

Under projektets gång framkom två viktiga utvecklingsobjekt: kommunikationen om kollektiva boendealternativ redan i bostadssökningsskedet och stödet till invånarna för att göra bostädernas delade utrymmen trivsamma och mer hemtrevliga.

AUS kartlägger ännu under det här året medlemmarnas upplevelser och önskemål i större omfattning. En medlemsenkät om medlems- och bostadstjänsterna genomförs på hösten. Vi i studentkårens bostadsteam ser fram emot resultaten och de idéer enkäten ger oss. Vi kommer garanterat att utnyttja dem i planeringen av det kommande årets verksamhet.

I AUS bostäder bor många små och större gemenskaper där invånarna trivs i bostäder som avspeglar dem själva. Studentkåren fortsätter arbeta för att allt fler nöjda gemenskaper ska uppstå även i framtiden.

Riitu Nuutinen
Servicechef, AUS